En duns! Miranda sätter sig käpprak i sängen. Vad var det? Blodspår i snön nedanför hennes sovrumsfönster och grannar som letar efter sin bortsprungna katt… Något är väldigt fel…
Fort bestämmer Miranda sig för att ropa in sin egen katt, men Medusa syns inte till någonstans. Miranda letar och lockar överallt i området och går i skumrasket hela vägen ut till landsvägen och över åkrarna till den öde herrgården, Sunnanvinda.
Konstigt nog lyser det i fönstren.
Snart anar hon att något mycket annorlunda är i görningen. Det hon inte vet är vilken roll hon själv ska komma att spela. Herrgården döljer en hemlighet...
Världsklass! Det är sällan ungdomsböcker - eller böcker över huvud taget - är så här otroligt välskrivna. Och dessutom spännande, roliga och nyskapande. Den charmiga och extremt starka huvudpersonen Miranda är omöjlig att inte älska från första sekund, och alla andra karaktärer är fantastiskt levande och engagerande. Jag längtar så efter att få läsa denna pärla (och uppföljarna som jag hoppas kommer snart!) för mina - än så länge alltför små - barn.
Boken handlar om Miranda som snart kommer upptäcka något väldigt speciellt.
Sunnavinda har varit en övergiven herrgård - tills nu. En ny kille börjar i klassen, William. Han och hans familj har flyttat in där. Men inte bara med syskon och föräldrar som de flesta. Kusiner, fastrar med flera verkar också bo där. Men Miranda bryr sig inte så mycket, hon är glad att någon äntligen verkar vilja vara hennes vän.
Hemma hos sig själv har pappa varit ledsen sedan mamma dog. Miranda skriver brev till henne på datorn för att få ur sig sina tankar.
En natt hörs en duns på fönstret och det blir en fläck på glaset. Miranda springer ut för att se vad som kan ha hänt och får se grannens katt ligga huvudlös i snön. Det ser ut att vara ett stort djur, kanske ett som vi bara tror finns i sagorna...