Vi är alla goda liberaler numera och tror på medborgerliga friheter och individens självbestämmande. Men hur ser liberalismen som distinkt politiskt alternativ egentligen ut? Att vara liberal är något mer specifikt än att gilla yttrandefrihet och tolerans. Liberalismen behandlas här som en politisk filosofi – en teori om det rättvisa samhället. Olika liberala riktningar diskuteras utifrån de grundläggande värden som förenar dem: en viss syn på individen, fokus på individuella rättigheter och ett specifikt svar på frågan om vari individens frihet består. Utifrån denna liberala värdegrund granskas och kritiseras liberala tolkningar av vad det innebär att tro på frihet, jämlikhet, legitimitet och rättvisa.
Lena Halldenius är professor i samhällsfilosofi vid Malmö högskola. Hon är även verksam vid Lunds universitet, i ämnet mänskliga rättigheter.
En god genomgång av liberalismen som den vanligen brukar behandlas. De centrala temana är frihet, rättigheter, fördelning, stat och makt, rättvis och institutioner. Den avslutas med en "duell" mellan John Rawls och Robert Nozick, där Rawls "vinner" med 4-0. Boken är välskriven och rapp, men för den som redan kan en del om liberalism ger den inte så mycket nytt.
Halldenius är litet för snäll i sin behandling av Rawls teori, men det omdömet beror kanske mer på att jag blivit mer och mer kritisk mot den. Jag har närmat mig ståndpunken att Rawls argumentation för "justice as fairness" utifrån "the original position" förutsätter det som ska bevisas. Såväl den, som Nozicks teori, som många andra liberalers diskussioner är inte byggda på insikter om människans natur som en samarbetsinriktad kulturell varelse, utan tar den antingen för givet eller bortser från den.