What do you think?
Rate this book
Gud : Återkomsten - Hur religionen kom tillbaka och vad den betyder.
Utan att vi märkt det har Sverige utvecklats till ett postsekulärt samhälle. Medierna slåss om att ge utrymme till debatter och analyser om allt från böneutrop till religiösa friskolor. TV-serier svämmar över av magi och gudaväsen medan författare, artister och politiker oblygt talar om sin tro. Men vad händer i ett land som trott sig vara världens mest sekulariserade när religion plötsligt genomsyrar allt? Håller religionerna på att rasera demokratin eller är de tvärtom nödvändiga för att den ska överleva?
Joel Halldorf är flitig krönikör och debattör på Expressen Kultur, ledarskribent på Dagen samt docent vid Uppsala universitet med fokus på religion och modernitet. I sin nya bok Gud: återkomsten skriver han historien om religionens återkomst och vad det betyder för politiken, vårt samhälle och våra liv.
Boken beskriver hur det religiösa postsekulära landskapet ser ut idag. Den blickar bakåt, på den historia som tog oss hit. Och slutligen spanar Halldorf framåt med förslag på hur några krockar i det mångreligiösa samhället kan förstås och hanteras. Ett spännande samhällsinlägg inför valets slutspurt.
Joel Halldorf är flitig krönikör och debattör på Expressen Kultur, ledarskribent på Dagen samt docent vid Uppsala universitet med fokus på religion och modernitet. I sin nya bok Gud: återkomsten skriver han historien om religionens återkomst och vad det betyder för politiken, vårt samhälle och våra liv.
Boken beskriver hur det religiösa postsekulära landskapet ser ut idag. Den blickar bakåt, på den historia som tog oss hit. Och slutligen spanar Halldorf framåt med förslag på hur några krockar i det mångreligiösa samhället kan förstås och hanteras. Ett spännande samhällsinlägg inför valets slutspurt.
125 pages, Hardcover
Published January 1, 2018
5 people are currently reading
71 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 20 of 20 reviews
January 26, 2019
Överlag intressant men det finns en viss slagsida mot "utan religion finns ingen moral" (kanske inte så förvånande av en teolog), även om författaren lägger till anmärkningar om att även sekulära livsåskådningar kan innebära en moralisk kompass och det är ju tur annars hade det blivit tack och hej för den här boken. Det förekommer också tveksamma resonemang angående t.ex. barnmorskor och samvetsfrihet. Det är fortfarande ingen mänsklig rättighet att vara barnmorska om en inte vill utföra alla arbetsuppgifter som ingår.
Slutsatsen (eller en av slutsatserna) är iallafall att genom gemenskap (religiös eller sekulär) fostras människor till demokratiska medborgare och därför borde inte religion misstänkliggöras så som den ofta blir idag, och det kan jag hålla med om. Men även om författaren inte verkar se ett problem med sekter som t.ex. Livets Ord så tycker iallafall jag att det finns en gräns för när religion övergår till att bli skadligt.
Slutsatsen (eller en av slutsatserna) är iallafall att genom gemenskap (religiös eller sekulär) fostras människor till demokratiska medborgare och därför borde inte religion misstänkliggöras så som den ofta blir idag, och det kan jag hålla med om. Men även om författaren inte verkar se ett problem med sekter som t.ex. Livets Ord så tycker iallafall jag att det finns en gräns för när religion övergår till att bli skadligt.
April 12, 2022
Joel Halldorf alltså 🙏💯💡!
February 21, 2021
En debattbok som argumenterar för den liberala demokratins otillräcklighet som kulturbärande/kulturskapande grund för den liberala demokratin.
Den liberala demokratin utgör ramar och spelregler som utgår ifrån autonoma individer som behöver skyddas från varandra och ifrån staten. Men samhällslivet inom dessa ramarna hämtar kraft och inspiration ifrån någon annanstans; tex. ifrån religionen. Det är religionen, och/eller andra fria gemenskaper, som skapar en kultur som är förutsättningen för att den liberala demokratin ska kunna fungera. Ett exempel som ges på detta är hur den första baptistförsamlingen grundad 1848 organiserades demokratiskt, i meningen att varje medlem hade en röst. Över 70 innan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige existerade alltså det demokratiska uttrycket i församlingar runt om i sverige. Och skälet till att församlingarna organiserade sig så var att man tolkade teologin på det sättet. Teologin gick alltså först och sedan kom den lika rösträtten.
En människosyn som enbart utgår ifrån människan som en autonom individ tjänar visserligen bra som utgångspunkt för den liberala demokratins spelregler, men den är otillräcklig i sin beskrivning av verkligheten och för hur samhället fungerar. Människor är relationella varelser som existerar och blir till i gemenskapen med andra. Denna personalistiska människosyn stämmer bättre överens med hur livet ser ut och fungerar och måste därför få komplettera den liberala demokratins utgångspunkt i människan som autonom individ.
Om man kan kalla det ovan återgivna för en behandling av de filosofiska/idémässiga förutsättningarna för demokratin och för utformandet av det gemensamma goda, så återfinns även ett par praktiska politiska konsekvenser;
staten bör lämna stort utrymme till den civila sfären
staten och domstolar bör inte genom lagar och domslut detaljstyra hur meningsmotsättningar och
konflikter alltid bör lösas och staten bör inte förbjuda religiösa kläder.
Det sistnämnda är exempel på sekularistiskt företräde(förtryck?); det finns nämligen ingen neutral utgångspunkt för vilka kläder som är norm. Det sekularistiska görs till norm på bekostnad av andra normer (tex. religiösa normer).
Enligt min mening är det ett mycket bra inlägg i debatten om sekularismens och andra livsåskådningars roll och utrymme i politik och samhällsliv.
Den liberala demokratin utgör ramar och spelregler som utgår ifrån autonoma individer som behöver skyddas från varandra och ifrån staten. Men samhällslivet inom dessa ramarna hämtar kraft och inspiration ifrån någon annanstans; tex. ifrån religionen. Det är religionen, och/eller andra fria gemenskaper, som skapar en kultur som är förutsättningen för att den liberala demokratin ska kunna fungera. Ett exempel som ges på detta är hur den första baptistförsamlingen grundad 1848 organiserades demokratiskt, i meningen att varje medlem hade en röst. Över 70 innan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige existerade alltså det demokratiska uttrycket i församlingar runt om i sverige. Och skälet till att församlingarna organiserade sig så var att man tolkade teologin på det sättet. Teologin gick alltså först och sedan kom den lika rösträtten.
En människosyn som enbart utgår ifrån människan som en autonom individ tjänar visserligen bra som utgångspunkt för den liberala demokratins spelregler, men den är otillräcklig i sin beskrivning av verkligheten och för hur samhället fungerar. Människor är relationella varelser som existerar och blir till i gemenskapen med andra. Denna personalistiska människosyn stämmer bättre överens med hur livet ser ut och fungerar och måste därför få komplettera den liberala demokratins utgångspunkt i människan som autonom individ.
Om man kan kalla det ovan återgivna för en behandling av de filosofiska/idémässiga förutsättningarna för demokratin och för utformandet av det gemensamma goda, så återfinns även ett par praktiska politiska konsekvenser;
staten bör lämna stort utrymme till den civila sfären
staten och domstolar bör inte genom lagar och domslut detaljstyra hur meningsmotsättningar och
konflikter alltid bör lösas och staten bör inte förbjuda religiösa kläder.
Det sistnämnda är exempel på sekularistiskt företräde(förtryck?); det finns nämligen ingen neutral utgångspunkt för vilka kläder som är norm. Det sekularistiska görs till norm på bekostnad av andra normer (tex. religiösa normer).
Enligt min mening är det ett mycket bra inlägg i debatten om sekularismens och andra livsåskådningars roll och utrymme i politik och samhällsliv.
August 30, 2018
En mycket välskriven och väl behövd bok i den nutida debatten. Ingen kan ha missat att religion är en omdebatterad fråga och att det mesta som rapporteras om den är om problem som uppstår. Halldorf visar att specifika religiösa rörelser har haft en mycket viktig roll i vad det gäller att fostra människan till att bli redo för demokrati. Skulle man gå in i detaljer så finns det massor att säga, men jag skulle säga att de kapitel som just behandlar svenskars relation till religion och religions roll i Sverige är nära nog obligatorisk (och dessutom mycket intressant) läsning.
December 5, 2024
Kan tänka mig att den här boken var som en ögonöppnande profetisk röst 2018 när den kom ut. Idag några år senare är den fortfarande högst aktuell och viktig men märks att det gått några år. Får mig att fundera i vilken riktning samhället gått bara de senaste åren. Men den stärker min övertygelse att församlingsgemenskapen (och andra föreningar) är en så otroligt viktig del i samhället.
October 30, 2018
En mycket läsvärd och lättillgänglig bok om religionernas återkomst i det offentliga rummet. Det finns så mycket okunskap om vad religion är och betyder för människor. I ett pluralistiskt samhälle måste religionskompetens finnas om vi ska kunna leva tillsammans på ett vettigt sätt. Den här boken skulle jag vilja sätta i händerna på alla politiker och egentligen vanligt folk också. Religion måste få erkännas som en -- i grunden -- positiv kraft i vårt samhälle och som staten kan samverka med.
January 3, 2020
En alldeles lysande genomgång och analys av religionens roll i samhället. Frågor om demokrati, folkrörelser, religionsfrihet, liberalism, extremism mm som ofta pratas ganska okunnigt om får här en saklig och rejäl belysning.
Borde vara obligatorisk läsning för varenda mänska som alls vill uttrycka en åsikt i de här frågorna! Journalister och politiker borde knappt få HA en linje i frågor om religion/samhälle om de inte kan intyga att de läst Halldorfs bok...
Borde vara obligatorisk läsning för varenda mänska som alls vill uttrycka en åsikt i de här frågorna! Journalister och politiker borde knappt få HA en linje i frågor om religion/samhälle om de inte kan intyga att de läst Halldorfs bok...
April 13, 2020
En väldigt välskriven bok som tar upp många av de problem som finns inbyggda i liberalismen som jag själv tänker mycket på. Mycket tänkvärt inlägg om vikten av gemenskap och sammanslutningar som är läsvärt för alla liberaler, även om jag inte håller med om alla Joels slutsatser.
April 6, 2020
Ett viktigt inlägg på ett lättillgängligt språk.
December 1, 2020
The anger awakens the despair, and acceptance. Religion came to stay.
August 7, 2021
Bra bok om religionens plats i dagens samhälle
May 12, 2022
En förnuftigt resonerande bok som är värd en stor läsekrets.
July 19, 2022
Intressant och ögonöppnande
November 27, 2022
Halldorfs bok är ett positivt inlägg i samhällsdebatten, en elegant stridsskrift mot ohållbara tendenser i samtiden (statsindividualism, ultranationalism m.m.), och den rymmer en hög dos av filosofiska resonemang om personalism och pluralism, kryddat med citat av intellektuella som Augustinus och Tocqueville.
January 17, 2023
Well studied and well written. Om människans behov av sammanhang och det sekulära samhällets sega uppvaknande i en post-sekulär verklighet.
Mycket läsvärd.
Mycket läsvärd.
December 11, 2025
Inte så intressant som jag hade hoppats
April 12, 2020
Jag har läst Joel Halldorfs Gud: Återkomsten, som handlar om församlingar och andra mindre föreningars betydelse som kärnan i ett demokratiskt samhälle. Den handlar också om individualismen och liberalismens frihetslängtan och vad som händer i vårt samhälle när föreningslivet lockar färre och färre. Sedan läste jag en amerikansk bok med den långa titeln "Era fäder, var är de? och profeterna, lever de kvar för evigt?" och den handlade på sätt och vis om samma saker, om hur vilsna individer kan känna sig i ett samhälle som inte har en gemensam dröm eller inriktning.
May 19, 2023
Otroligt bra bok. Visar att en sekulär stat som bara bryr sig om staten, individen och företag kan inte uppmuntra plikt och gemenskap hos medborgarna.
Skulle rekommendera till någon som inte förstår svenska statens och svenskarnas relation till religion.
Den sekulära tiden ansågs räcka för att döda religion, men allt fler frikyrkor och moskéer grundas varje år, och sekulariten har inte kunnat döda kristendom, så som Romariket och Sovietunionen inte heller kunde göra. Det är dags för staten att acceptera konfessionella människor och behandla dem med respekt, och inte attackera dem med falsk rädsla om segregation, fanatism och radikalisering.
Sverige, av någon anledning har valt att ignorera 1800-talets frikyrkovågen och väckelserna och vilket bra intryck de gjorde i det svenska sammhället, speciellt demokratiskt och i välgörenhet.
Skulle rekommendera till någon som inte förstår svenska statens och svenskarnas relation till religion.
Den sekulära tiden ansågs räcka för att döda religion, men allt fler frikyrkor och moskéer grundas varje år, och sekulariten har inte kunnat döda kristendom, så som Romariket och Sovietunionen inte heller kunde göra. Det är dags för staten att acceptera konfessionella människor och behandla dem med respekt, och inte attackera dem med falsk rädsla om segregation, fanatism och radikalisering.
Sverige, av någon anledning har valt att ignorera 1800-talets frikyrkovågen och väckelserna och vilket bra intryck de gjorde i det svenska sammhället, speciellt demokratiskt och i välgörenhet.
August 21, 2019
En djupt kluven och osammanhängande skrift om ett intressant ämne. Å ena sidan är religion oerhört viktigt, å andra sidan kan man inte generalisera om religion. Å ena sida är gemenskap, praktik och relationer (inte teorier) det viktiga med religion, å andra sidan var Jesus en revolutionär genom sin lära om alla människors lika värde. Å ena sidan är liberalism och sekularism en katastrof, å andra sidan ska vi ha en sekulär stat med liberal grund. Joel Halldorf publicerar mycket, men jag undrar om han inte borde tänka efter litet mer.
January 30, 2019
En bok som det vore bra om alla läste... Inte utan brister, men är något viktigt på spåren.
Displaying 1 - 20 of 20 reviews