De svenska nazistiska partierna fick aldrig några parlamentariska framgångar. Men under en period, framför allt på 1930-talet, fanns en omfattande aktivitet på basplanet med torgmöten, tidningsförsäljning och demonstrationer, en vardagsnazism som framför allt hade sina fästen i Skåne och Västsverige.
Ursprunget till den svenska nazismen finns i de antisemitiska organisationer som bildades i Sverige i slutet av 1800-talet. Det första nazistiska partiet, Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet, skapades redan 1924 av veterinären Birger Furugård.
Nio år senare bröt sig en grupp under ledning av artillerifuriren Sven Olov Lindholm ut och bildade Nationalsocialistiska Arbetarpartiet. Under de kommande åren pågick en ständig konflikt mellan "lindholmare" och "furugårdare" i de nazistiska leden.
Efter kriget och Nazitysklands sammanbrott väntade sig de flesta att nazismen skulle försvinna. Men mot alla odds lyckades diverse små och svårt splittrade nazistiska och högerextremistiska grupper ändå övervintra.
Heléne Lööw nystar tålmodigt i väven av organisationer och personer och förklarar för läsaren hur de nazistiska och extremnationalistiska arvet förs vidare genom decennierna.
Med Nazismen i Sverige 1924-1979 fullbordar Heléne Lööw ett unikt forskningsprojekt som tagit 20 år i anspråk.