»Jag har alltid vetat vad jag ska göra med mitt liv. Jag vill, på det sätt jag kan, bidra till ett rättvisare Sverige. Det är ett privilegium att vara säker på sin uppgift. Det gör att jag alltid kan arbeta och verka helhjärtat.«
För många är Magdalena Andersson en gåta. Vem är hon egentligen, bortom rubrikerna? Vad driver henne? Varför är hon socialdemokrat? Och är hon verkligen så arg som det ibland påstås?
I Helhjärtat berättar Sveriges första kvinnliga statsminister om sin bakgrund och sina värderingar. Men också om vad hon vill med Sverige, och varför.
Med personlig röst och politisk skärpa resonerar Magdalena Andersson på ett ovanligt öppet sätt kring våra utmaningar framåt och de omvälvande tider vi lever i. Ändå blir det inte mörkt. För trots krig, kriminalitet och klimatkris ser hon lösningar. Vägar framåt. Möjligheter. I den riktningen vill hon gå. Helhjärtat.
+ för att både Motala & Borås nämns. + för att det fanns lite intressanta kapitel med Maggans bakgrund och en gnutta nytt. - för att den var otroligt platt, känner varken att jag fått en bättre uppfattning om hur Maggan är eller nåt spännande politiskt spel som man inte redan hört talas om. - för att det var exakt vad jag förväntade mig, dvs det fanns inget nytt eller intressant om S politik. Som någon recensent skrivit, vem är boken egentligen riktad till? tänker Maggan att sossar inte är tillräckligt kompetenta att förstå politiken utan att behöva läsa partiprogrammet i ny version utspritt över 300 långrandiga sidor? för jag kan knappast se någon på den andra sidan av den politiska skalan vara intresserad av att läsa denna bok, och jag känner inte att jag kommit särskilt mycket närmre Maggan genom att läsa boken.
Med det sagt, intressant att läsa, men rekommenderar ej. Läs partiprogrammet el se en debatt istället.
Den hade kunnat vara så bra… Med så mycket kunskap om vad som händer bakom kulisserna, tänk vilken spännande bok hon hade kunnat skriva. Nu blir det istället en sorts blandning av en politisk broschyr och en käck uppsats som aldrig kommer under en glättig yta. Kom igen Magda, jag vet att du kan mycket bättre än det här.
En blandning av en dagbok och en lång debattartikel. Den hade sannolikt kunnat vara ännu mer "helhjärtad" och gå mer på djupet (och således varit mer intressant), om den skrivits några år längre fram. Med det sagt finns det alltjämt ett par väldigt intressanta kapitel, särskilt de som behandlar händelser under 80 och 90-talen.
Det absolut bästa tycker jag dock är Magdalenas stenhårda fokus på det materiella, här läggs ingen tid på identitetspolitik eller diffusa känslor. Hennes övertygelse om att verkliga och kännbara ekonomiska förbättringar för de breda folkmassorna är det bästa botemedlet mot polarisering och extremism är en frisk fläkt. Särskilt i en tid där stora delar av politiken under åratal har bestått av utspel och känsloargument som endast syftar till att piska upp vrede och splittring, utan att på något vis faktiskt förbättra livet för människor.