What do you think?
Rate this book
Konsumentköplagen: juris lyrik
Konsumentköplagen: juris lyrik är verkligen någonting så ovanligt i dagens svenska litteratur som en bok om auktoritet: "Eftersom auktoriteten alltid kräver lydnad uppfattas den ofta felaktigt som en form av makt eller våld. Men auktoriteten utesluter tvång genom yttre medel; när våld används har auktoriteten sviktat." Makt, auktoritet, uttalsmandat... I Konsumentköplagen: juris lyrik kunde man hävda att hur och var någonting sägs är större än vad som sägs; ordet är inte fritt, utan har att verka i det redan skrivna eller sagda. Om frågetecknet verkade i Sond (Börjels debutbok), om åsiktsmaskineriets utropstecken verkade i Skåneradio (Börjels andra bok), så verkar punkten i Konsumentköplagen: juris lyrik. Normativt eller deskriptivt? Snarare performativt: "Lagen iscensätts varje gång den aktiveras." Å ena sidan frågor om maktmanipulation (straff, censur, härskartekniker), om pondus och status (exemplifierade genom användningen av paragraftecken, citat från främmande språk och källor, tal i "absoluta" termer, etc.), om uttalanden som inte skall kunna ifrågasättas, förvaltande av makt och auktoritet. Å andra sidan jagets nödvändiga misslyckande att förkroppsliga lagen; en lagtext har inget jag, lagen är ingen person, annat än i religiösa eller Lyriska texter (poeten som Gud...), och en sådan text är inte Ida Börjels Konsumentköplagen: juris lyrik, som istället öppnar för sårbarhet, frågor och förhandlingar. Med Beckett: "fail again, fail better".
- GenresPoetry
198 pages, Paperback
First published April 1, 2008
16 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 3 of 3 reviews
January 16, 2021
Ett författarskap är på många sätt ett stycke syn på världen som låter sig växlas ut. Om en väljer att umgås med en författare över tid blir varje ny bok, ny text en ny pusselbit som kastar en skugga bakåt på de tidigare böckerna. Ida Börjels bok konsumentköplagen är en sådan pusselbit. Som skriver om sättet jag tidigare läst hennes poesi. Som kristalliserar tidigare teman.
Vad Börjel skrivit om sedan sin första bok Sond visar sig vara inte bara hennes uppenbara projekt som hon delar med andra språkmaterialisterna och post moderna poeter, frågan om hur vi formas av ett språk som alltid redan finns utanför oss. Hur det språket som kommer utanifrån tvingar sig in i oss. Det visar sig även vara frågan om bilder.
Men först. Något annat. Börjels dikter har alltid varit drivna av ett koncept. Första boken utforskar rummet, geografin och hur vi går vilse i den, vad det innebär att vara en del av ett rum som man går vilse i. Den andra boken använder den högerpopulistiska lokalradiostationen Skåneradio som avtramp för att utforska ensamhet, övergivenhet och flämligskap, samt den vrede och det hat som finns där. Denna tredje bok använder konsumentköplagen som avtramp för att utforska något annat. Vad?
Relationen mellan säljare och köpare. Det som Börjel vill säga att vi reducerats till idag. Det blir stundtals hysteriskt roligt. Stundtals hysteriskt träffande. På många sätt är konsumentköplagen en tillbakagång till den första boken sond, vi har inte längre en enhetlig from. vi kastas mellan paragrafer, dialoger, dokument, lagtexter, parafraseringar och från och till rent nosens. Olika språk och olika tecken, typsnitt och storlekar. Att för att fånga den totala förvirringen och vilsenheten som alla som någonsin läst en lagtext känner inför denna text som står utanför oss och samtidigt formar våra liv.
För den som vill, finns det så många referenser i boken att självaste Martina Lowden skulle bli grön av avund. Det finns, populärkultur, så klart en god dos Marx (när en pratar om varurelationer hade allt annat varit konstigt) och alla de sedvanliga poststrukturalistiska filosoferna skymtar bakom bokstäverna för den som ids leta. Men efter något kapitlet, dikt, kalla det vad du vill, så kommer vi till det som skriver om, kastar nya skuggor över Börjel, eller kanske ett nytt ljus, ljud?
Hon börjar skriva om bilder, sken spektakel, hur lagen är en bild utanför oss, hur den är den del av ett skeende, ett sken utanför oss. Jean Baudrillard och Guy Debord spökar. Och deras hemsökelse av texten kastar ett annat ljus över det poetiska projektet.
Att Börjel alltid varit en poet som brottas med språkets makt och ett försök att fånga något bortom språket genom att visa på sprickorna i olika typer av texter är uppenbart. Men när hon skriver om lagen, och skenet och bilderna i bara några sidor tysk det mig som om hon försöker sätta fingret på något annat. Hur språket skapar en bild som skedan skapar ett annat språk som sedan skapar oss i en evig feedback loop mellan de två första, kvar är vi människor. Marionetter under en bild, i detta fallet bilden av köpare och säljare, och de språk som den skapar. Som nödvändigtvis följer ur den. Hur det språket sedan tvingar oss.
Genom poesin. Genom juridiken har Börejl lyckats sätta ord på och läka frågor som den akademiska filosofin inte kommit ikapp till än. Vad som blir kvar är ett mästerverk. Kanske något långt, något spretigt. Men inte desto mindre, en bedrift som kommer att finnas med mig länge.
Vad Börjel skrivit om sedan sin första bok Sond visar sig vara inte bara hennes uppenbara projekt som hon delar med andra språkmaterialisterna och post moderna poeter, frågan om hur vi formas av ett språk som alltid redan finns utanför oss. Hur det språket som kommer utanifrån tvingar sig in i oss. Det visar sig även vara frågan om bilder.
Men först. Något annat. Börjels dikter har alltid varit drivna av ett koncept. Första boken utforskar rummet, geografin och hur vi går vilse i den, vad det innebär att vara en del av ett rum som man går vilse i. Den andra boken använder den högerpopulistiska lokalradiostationen Skåneradio som avtramp för att utforska ensamhet, övergivenhet och flämligskap, samt den vrede och det hat som finns där. Denna tredje bok använder konsumentköplagen som avtramp för att utforska något annat. Vad?
Relationen mellan säljare och köpare. Det som Börjel vill säga att vi reducerats till idag. Det blir stundtals hysteriskt roligt. Stundtals hysteriskt träffande. På många sätt är konsumentköplagen en tillbakagång till den första boken sond, vi har inte längre en enhetlig from. vi kastas mellan paragrafer, dialoger, dokument, lagtexter, parafraseringar och från och till rent nosens. Olika språk och olika tecken, typsnitt och storlekar. Att för att fånga den totala förvirringen och vilsenheten som alla som någonsin läst en lagtext känner inför denna text som står utanför oss och samtidigt formar våra liv.
För den som vill, finns det så många referenser i boken att självaste Martina Lowden skulle bli grön av avund. Det finns, populärkultur, så klart en god dos Marx (när en pratar om varurelationer hade allt annat varit konstigt) och alla de sedvanliga poststrukturalistiska filosoferna skymtar bakom bokstäverna för den som ids leta. Men efter något kapitlet, dikt, kalla det vad du vill, så kommer vi till det som skriver om, kastar nya skuggor över Börjel, eller kanske ett nytt ljus, ljud?
Hon börjar skriva om bilder, sken spektakel, hur lagen är en bild utanför oss, hur den är den del av ett skeende, ett sken utanför oss. Jean Baudrillard och Guy Debord spökar. Och deras hemsökelse av texten kastar ett annat ljus över det poetiska projektet.
Att Börjel alltid varit en poet som brottas med språkets makt och ett försök att fånga något bortom språket genom att visa på sprickorna i olika typer av texter är uppenbart. Men när hon skriver om lagen, och skenet och bilderna i bara några sidor tysk det mig som om hon försöker sätta fingret på något annat. Hur språket skapar en bild som skedan skapar ett annat språk som sedan skapar oss i en evig feedback loop mellan de två första, kvar är vi människor. Marionetter under en bild, i detta fallet bilden av köpare och säljare, och de språk som den skapar. Som nödvändigtvis följer ur den. Hur det språket sedan tvingar oss.
Genom poesin. Genom juridiken har Börejl lyckats sätta ord på och läka frågor som den akademiska filosofin inte kommit ikapp till än. Vad som blir kvar är ett mästerverk. Kanske något långt, något spretigt. Men inte desto mindre, en bedrift som kommer att finnas med mig länge.
October 5, 2023
Smart och konceptuell, men här tar konceptet en oerhört stor plats och tror att texten som helhet blir lidande. Finns delar som är intressanta; t.ex diskussioner om samtycke och samtyckeslagstiftning, och visst: kärleken som en transaktion, men konturerna av dessa är ganska otydliga och försvinner i blandningen av den ton som ges av originaltexten och Börjels egna ibland lite märkligt humoristiska anslag.
December 12, 2019
Det finns så många stycken i den här boken som är värda att citera, som jag behövt stanna upp och skriva ner för att inte glömma bort. Egentligen förtjänar den här boken mer än 3 stjärnor, typ 3.5
Displaying 1 - 3 of 3 reviews