What do you think?
Rate this book
Äppelblom och ruiner
Debutromanen väckte stor uppmärksamhet genom sitt direkta tilltal och engagerande ämne. Marianne Ahrne berättar inkännande om sitt möte med mentalpatienten Rune, som var huvudperson i hennes film Långt borta och nära. Under deras många samtal lyckades hon hitta det friska, äppelblommen, i hans splittrade inre värld och samtidigt få perspektiv på sina egna barndomsupplevelser.
- GenresFiction
358 pages, Paperback
First published January 1, 1980
2 people are currently reading
32 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 5 of 5 reviews
May 6, 2018
Utan en aning om vad jag hade framför mig klev jag in i en av de starkast medryckande böcker jag läst.
Ahrne har en unik förmåga att varken förminska, överdramatisera eller förvrida de personer hon porträtterar. Rune tar sin plats i boken som en människa med stora egenskaper både av bra och dåliga mått som Ahrne också accepterar för vad de är. Hon förstår hans känslor av ensamhet och önskan till närhet på ett unik och fantastiskt sätt, ett sätt som till och med blir farligt för henne själv. Ändå lämnar hon inte Rune i första taget, något som gjorde mig både upprörd och gjorde att jag beundrade Arhne för sin lojalitet. Mänskliga relationer är uppenbart något Ahrne har en intuition för och förstår sig på att tränga bakom och bortom de uppenbara lagren hos individer.
Att Ahrne inte får mer uppmärksamhet för vad hon skrivit idag är otroligt synd (jag var tvungen att hämta ut boken från Stadsbibliotekets magasin där de förvarade två exemplar). Enligt mig borde detta räknas som en av samtidens största klassiker.
Ahrne har en unik förmåga att varken förminska, överdramatisera eller förvrida de personer hon porträtterar. Rune tar sin plats i boken som en människa med stora egenskaper både av bra och dåliga mått som Ahrne också accepterar för vad de är. Hon förstår hans känslor av ensamhet och önskan till närhet på ett unik och fantastiskt sätt, ett sätt som till och med blir farligt för henne själv. Ändå lämnar hon inte Rune i första taget, något som gjorde mig både upprörd och gjorde att jag beundrade Arhne för sin lojalitet. Mänskliga relationer är uppenbart något Ahrne har en intuition för och förstår sig på att tränga bakom och bortom de uppenbara lagren hos individer.
Att Ahrne inte får mer uppmärksamhet för vad hon skrivit idag är otroligt synd (jag var tvungen att hämta ut boken från Stadsbibliotekets magasin där de förvarade två exemplar). Enligt mig borde detta räknas som en av samtidens största klassiker.
September 19, 2015
This is the second time I've read this. I enjoyed it just as much--if not more--than I did twenty-odd years ago.
May 18, 2020
Varför utsatte hon sig för detta?
August 2, 2022
Jeg var så glad for at genlæse denne bog - godtnok i den danske oversættelse fra Samlerens Bogklub i 1982, som jeg læste da jeg var ganske ung og igen nogle år senere.
July 23, 2024
Topp 3 av mina favoritböcker! Ett fint och medkännande porträtt av psykisk sjukdom från en utomståendes perspektiv
Displaying 1 - 5 of 5 reviews