Det är bara gudarna som är nya

by Johannes Anyuru

Johannes Anyurus debut är en flödande lyrisk diktsvit, där han använder Iliaden som ram och resonansbotten för sin skildring av storstadsförorten och det samtida Sverige. Som i ett enda, laddat andetag sträcker sig dikten från den första sidan till den sista. Det är starkt, vackert, angeläget, gör ont och glöder.

Genres: Poetry, Swedish Literature

89 pages, Paperback

First published April 3, 2003

About the author

Johannes Anyuru, born 23 March 1979, is a Swedish poet and author. His father is from Uganda and his mother is Swedish.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes...

Reviews

[Clara · Rating 5 out of 5]

4,5 i betyg av mig tror jag! Otrolig!! Rinnande! Vacker! Detta är Anyurus debut vilket inte alls är något man skulle kunna tro. Han skriver som om poesi är något han andas och alltid andats.

[Olle · Rating 2 out of 5]

Jag tycker det är väldigt skön läsning, men samtidigt känns det inte som att jag "förstår" mycket alls, tyvärr. Men jag vill återkomma till de här texterna igen.

[Louise · Rating 2 out of 5]

Jag kan se skönheten och hantverket i dikterna och uppskattar språket. Tycker symboliken är genomtänkt och förmedlar känsla. Samtidigt känner jag att mycket går över mitt huvud och tyvärr kan jag inte relatera så mycket till innehållet. Vissa delar upplever jag dessutom som onödigt långa och upprepande, vilket gör läsningen extra seg när jag inte riktigt hänger med i vad det handlar om. Säkert jättebra och givande för rätt läsare, men inte för mig.

[Frue_s · Rating 3 out of 5]

Dikterna speglar ett samtida Sverige, i en miljö som är mig välbekant (förorten, Växjö). Emellanåt är det lite svårt att hänga med i alla meraforer som jag upplever som lite krystade. Stundtals bländande vacker.

[Saga Adela · Rating 3 out of 5]

Som vanligt tycker jag att det är svårt att betygsätta poesi! Känns som att jag inte läst tillräckligt för att ha på fötterna att göra det.
Men den här var jättebra, lyrisk och flytande och lekfull och mäktig.

[Roadtotherisingsun · Rating 5 out of 5]

Such beautiful poetry. Mixing references from the illiad with stories from the suburbs. And this is his debut and what amaze me is that when I was reading it it felt like his tenth book.

[Florencia Larrosa · Rating 5 out of 5]

Otroligt vacker

[Siri]

Anyurus poesi är inte den typ av poesi som ger dig en eller två rader att plocka ut och händigt förpacka till en fristående enhet att bära med sig. Ett kort citat. Det är långa tankar och känslor, som i sin helhet ger en upplevelse du inte kan sammanfatta i en fyndig mening.
Med det sagt så kommer jag bära med mig några delar, men mer som tankar och känslor än citat.

[The_Mad_Swede · Rating 4 out of 5]

Min första bekantskap med Johannes Anyurus författarskap var 2018 då jag läste hans absolut lysande roman, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar , och jag slogs ganska omgående i den läsning av att Anyru i grunden är en poet, vilket jag även nämnde i min recension av hans andra diktsamling, Omega , som jag läste strax därefter. Den senare tog mig dock inte med samma storm som romanen, vilket säkert är en av anledningarna till att jag dröjt med att ta mig an Anyurus debut, Det är bara gudarna som är nya. Precis som i Omega berör Anyrus dikter även här vardagen i förorten, men slår även an på ett annat sätt. Jag uppskattade Omega, men den här samlingen tilltalar mig mer. Kanske är det något i tonen, i det lyriska anslaget. Anyurus lek med klassikerna och att sätta upp en vardag mot en annan och därmed väva dem samman fungerar väldigt väl, och de språkliga lekarna landar väl.

Och jag kommer definitivt att fortsätta läsa Anyrus texter – poesi så väl som prosa.

[Mk · Rating 4 out of 5]

Underbar!