Karin Boye är en av Sveriges mest älskade poeter. Hon var också romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain [1940], medan hennes noveller till del fallit i glömska. I denna utgåva samlas för första gången samtliga Karin Boyes noveller i en volym.
Novellerna är genomgående idéburna något de även kritiserats för men de är samtidigt egenartade och skrivna på en kärnfull, extatisk prosa som ger en inblick i Boyes liv och den medelklassmiljö hon rörde sig i. Utmärker sig gör till exempel "Preludium", om ett barndomsminne konkretiserat genom psykoanalys, och "Gudarnas spår", som utforskar brytningen mellan det hedniska och det kristna. Här finns även den ofullbordade Uppsalaskildringen Asketer, ett av Boyes främsta prosaverk.
Texterna är hämtade ur originalsamlingarna Uppgörelser [1934], Ur funktion [1940] samt Bebådelse [1941], som utkom postumt en kort tid efter Boyes död och innehåller romanfragment och skisser såväl som noveller. Tillsammans kompletterar de bilden av ett av den svenska litteraturens stora författarskap.
She is perhaps most famous for her poems, of which the most well-known ought to be "Yes, of course it hurts" (Swedish: "Ja visst gör det ont") and "In motion" (Swedish: "I rörelse"). She also wrote a few novels including "Kallocain". Inspired by the rise of National Socialism in Germany, it was a portrayal of a dystopian society in the vein of Orwell's Nineteen Eighty-Four and Huxley's Brave New World (though written almost a decade before Nineteen Eighty-Four). In the novel, an idealistic scientist named Leo Kall invents Kallocain, a kind of truth serum.
Boye died in an apparent suicide when swallowing sleeping-pills after leaving home on April 23, 1941.