Helt okej. Ganska långrandig och upprepande. Jag gillar vanligtvis den essäistiska formen och framför allt när det drar mot det andliga, filosofiska och sociala, men jag upplevde aldrig att jag fick något djup i det jag hörde (lyssnade på den som ljudbok). Inte heller upplevde jag att det var något tankeväckande eller provocerande med Sonjas godhet, det mest tycker jag mig ha läst i filosofiska verk eller "tunga" romaner. Har man inte den bakgrunden men är intresserad, framför allt om man är trött på allt jävla prat om mindfulness och att leva i nuet osv osv, så kan jag rekommendera Sonjas godhet. Om man inte heller är så bevandrad i den klassiska kanon och svensk litteratur kan detta vara av intresse då Wikström nämner en rad kvalitativa och läsvärda verk.
Highly interesting essay on the importance certain fictional characters may take on in our lives. The author, a respected swedish professor of psychology of religion, describes his own journey during a year starting with a near-fatal heart attack, and the role his favorite books (not least by Torgny Lindgren and Fyodor Dostoyevski) play in his emotional recovery.
Lyssnade på ljudboken. Fanns en hel del värt att citera, men svårt att minnas såhär. Kanske får skaffa fram den fysiska boken och skriva av.
Hade lite svårt för Torgny Lindgrens orerande, upptäckte jag till min bestörtning, då jag alltid tänkt att jag "snart" ska ta mig an hans verk. Kanske om man får läsa själv? En författaruppläsning behöver ju inte tvunget vara den bästa inläsningen.
Betraktelser över vår självupptagna tid och det minskade utrymmet för medkänsla. Bitvis tänkvärt, inte minst om litteraturens roll. Men också ibland ganska långt från mig själv, i tankar om skuld, andlighet och godhet.