What do you think?
Rate this book
Dag före röd dag
Swedish / Svenska
1 pages, Pocket Book
Published October 15, 2021
1 person is currently reading
63 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 14 of 14 reviews
April 9, 2021
”Helena tänker ibland, […] att hon tillhör den procent av befolkningen som har fötts med speciella ögon, en blick som ser klarare än andras. Att människor runtomkring – inte alla andra förstås, men de flesta – har skyddande hinnor, filter som gör det möjligt att tugga på, att mata framåt utan att ständigt reflektera.”
Helena är protagonist i Maria Frensborgs vuxendebut Dag före röd dag. Hon bor i Stockholm, jobbar som skribent, närmar sig fyrtio, har två barn och en man. De sistnämnda vill resa till Mallorca. Det vägrar Helena eftersom hon inte vill belasta klimatet mer än nödvändigt. Hon vill vara en god människa, bra fru, rolig mamma, hälsosam, påläst, politiskt korrekt och solidarisk. I hennes tankar maler det ständigt om vilka uttryck som är godkända, vilka giftiga ämnen som bör undvikas, hur hon ska bemöta hen som sitter och tigger. Hon tycker det är så pass tungt att vara en priviligierad människa att hon nästan önskar sig något slags handikapp. Alltså funktionsvariation.
Helena skildras i tredjeperson, vilket förstås fungerar men gör att jag som läsare hålls på distans. Ändå blir jag fruktansvärt trött på att vara med i Helenas ångestridna medvetande. Förhoppningsvis är hon i en fyrtioårskris som snart ska gå över. Helenas problem kokar ner till att hon är en narcissistisk, identitetssökande, chimär som gått fullständigt vilse i det moderna ”fria” informationssamhället. Frihetens problematik igen. Det är inte längre press från arbetsgivaren eller högre instans som stressar, det är människan själv. Den nutida stressen kommer inifrån. Alla möjligheter tvingar medborgaren att välja hela tiden.
Det själviska oljudet som maler i Helena driver henne helt fel. Det förtydligas exempelvis genom att Helena tänker att ikväll ska hennes man få ligga med henne, eftersom hon vill vara en bra fru. Istället för att lusten får leda henne. I strävan efter att vara en god människa, missar hon att lägga energi på saker som gör henne glad och vara närvarande. Varje kapitel inleds med tre rader om väder och natur. Det får läsaren att förstå hur liten del av Helenas varande som fokuserar den yttre miljön.
Hon har en skruvad idé om relationen mellan tanke och handling. Genom att tänka att ”hon är inte en sådan som är otrogen, hon föraktar svek”, tycks hon tro att tanken fungerar som ett reellt skydd mot att hon skulle kunna svika. Hon menar också att tanken räknas för att hon tänkte hjälpa någon, men inte gjorde det. En intressant sak som förmodligen har med hennes tankesystem att göra är att hon är kristen. Det kan förklara hennes milda ordval när hon tänker dömande tankar om andra. Men det är oklart varför författaren har gjort Helena kristen. Hennes godhetsivrande kräver ju ingen religiös grund för att vara trovärdig. Men det är spännande att jämföra de kristna normerna om godhet med dagens sekulariserade politiska korrekthet. Och jag gillar att hon lyfter begreppet nåd som ju står i motsats till synd.
Det är SYND om ängsliga Helena samtidigt som det INTE är synd om henne. Vad värre är att jag känner igen mig jättemycket i det Helena tampas med.
Det här är en samtidssatir att ta på allvar trots sin humoristiska framtoning. Jag älskar temat och att Helena väcker många intressanta spörsmål. Men det är lite för milt och lättsamt, för min smak, lite för överdrivet och ibland nästan tramsigt och jag önskar att de filosofiska referenserna fått ta större plats. Trots att det här är feelbad framstår det nästan som feelgood.
Helena är protagonist i Maria Frensborgs vuxendebut Dag före röd dag. Hon bor i Stockholm, jobbar som skribent, närmar sig fyrtio, har två barn och en man. De sistnämnda vill resa till Mallorca. Det vägrar Helena eftersom hon inte vill belasta klimatet mer än nödvändigt. Hon vill vara en god människa, bra fru, rolig mamma, hälsosam, påläst, politiskt korrekt och solidarisk. I hennes tankar maler det ständigt om vilka uttryck som är godkända, vilka giftiga ämnen som bör undvikas, hur hon ska bemöta hen som sitter och tigger. Hon tycker det är så pass tungt att vara en priviligierad människa att hon nästan önskar sig något slags handikapp. Alltså funktionsvariation.
Helena skildras i tredjeperson, vilket förstås fungerar men gör att jag som läsare hålls på distans. Ändå blir jag fruktansvärt trött på att vara med i Helenas ångestridna medvetande. Förhoppningsvis är hon i en fyrtioårskris som snart ska gå över. Helenas problem kokar ner till att hon är en narcissistisk, identitetssökande, chimär som gått fullständigt vilse i det moderna ”fria” informationssamhället. Frihetens problematik igen. Det är inte längre press från arbetsgivaren eller högre instans som stressar, det är människan själv. Den nutida stressen kommer inifrån. Alla möjligheter tvingar medborgaren att välja hela tiden.
Det själviska oljudet som maler i Helena driver henne helt fel. Det förtydligas exempelvis genom att Helena tänker att ikväll ska hennes man få ligga med henne, eftersom hon vill vara en bra fru. Istället för att lusten får leda henne. I strävan efter att vara en god människa, missar hon att lägga energi på saker som gör henne glad och vara närvarande. Varje kapitel inleds med tre rader om väder och natur. Det får läsaren att förstå hur liten del av Helenas varande som fokuserar den yttre miljön.
Hon har en skruvad idé om relationen mellan tanke och handling. Genom att tänka att ”hon är inte en sådan som är otrogen, hon föraktar svek”, tycks hon tro att tanken fungerar som ett reellt skydd mot att hon skulle kunna svika. Hon menar också att tanken räknas för att hon tänkte hjälpa någon, men inte gjorde det. En intressant sak som förmodligen har med hennes tankesystem att göra är att hon är kristen. Det kan förklara hennes milda ordval när hon tänker dömande tankar om andra. Men det är oklart varför författaren har gjort Helena kristen. Hennes godhetsivrande kräver ju ingen religiös grund för att vara trovärdig. Men det är spännande att jämföra de kristna normerna om godhet med dagens sekulariserade politiska korrekthet. Och jag gillar att hon lyfter begreppet nåd som ju står i motsats till synd.
Det är SYND om ängsliga Helena samtidigt som det INTE är synd om henne. Vad värre är att jag känner igen mig jättemycket i det Helena tampas med.
Det här är en samtidssatir att ta på allvar trots sin humoristiska framtoning. Jag älskar temat och att Helena väcker många intressanta spörsmål. Men det är lite för milt och lättsamt, för min smak, lite för överdrivet och ibland nästan tramsigt och jag önskar att de filosofiska referenserna fått ta större plats. Trots att det här är feelbad framstår det nästan som feelgood.
March 13, 2021
Tankeväckande roman! Det tål att fundera över vad all informationstillgång gör med oss. Följer ett automatiskt ansvar att också alltid göra rätt (miljömässigt) val? Kan man välja bort sitt eget samvete när en inte orkar eller bara vill att livet ska vara så där okomplicerat som innan en visste bättre? Helena är fruktansvärt jobbig, men hon har ju inte helt fel heller.
April 23, 2021
Jag tänker att om man stör sig på sin mans andning (inte snarkning) när man ligger bredvid och ska sova så bör man kanske agera. Långt mycket mer än om man stör sig på att han vill flyga till Mallorca med familjen. Helena och Jonas passar inte riktigt ihop i min värld, men det här är inte en relationsroman. Det här handlar om en egocentrisk Helena som inte vet vad hon ska välja genom världen och livet för att bli en god människa. Och vill hon egentligen vara en god människa i grunden eller bara framstå som en. När allt ställs på sin spets håller hon fast vid idealbilden av sig själv då? Det är en bra samtida roman. Det är roligt och sorgligt och ängsligt. Men oj vad jag irriterar mig på Helena. På varje sida. Eller ser jag egentligen upp till henne och projicerar mina egna tillkortakommanden...
August 15, 2021
En på det hela taget olidlig roman, Frensborgs frensborgerlighet till trots. Men nu skiljer vi ju som bekant på verk och person. (En extra betygsstjärna för att jag slarvar lite med det där verk/person.)
Nu har jag visserligen petat i mig rökheroin hela helgen, men samtiden tycks mig mer och mer som en landsvägsbuss, en landsvägsbuss där vissa passagerare hålögt och/eller bejakande glor ut genom doran medan andra aldrig gör det. Knastrumpeter. Och ingen litteratur harom mä sä i ryggan. (Slutsats i brist på analys.)
För att uttrycka sig frenborgskt: tillvaron är som en sten i skon, du är stenen och som ba: "vafan". (Milt träffande pastisch.)
Nu har jag visserligen petat i mig rökheroin hela helgen, men samtiden tycks mig mer och mer som en landsvägsbuss, en landsvägsbuss där vissa passagerare hålögt och/eller bejakande glor ut genom doran medan andra aldrig gör det. Knastrumpeter. Och ingen litteratur harom mä sä i ryggan. (Slutsats i brist på analys.)
För att uttrycka sig frenborgskt: tillvaron är som en sten i skon, du är stenen och som ba: "vafan". (Milt träffande pastisch.)
November 6, 2021
När en bok är 250 sidor i pocket och man ändå inte har lust att läsa ut den... Det här var en tråkig bok.
April 20, 2021
Smårolig, lite tankeväckande men också lite korkad! Lättlyssnad!
September 28, 2024
Fruktansvärt bra. Att få krypa in under skinnet på en av alla vilsna, arga, trötta, livsbejakande kvinnor som liksom försöker vara allt och samtidigt göra sig obehövda. Tankarna om rädda världen o vardagsdilemman är spot on, jag ler mig igenom meningarna. Relationen med sonen där kärleken rinner över alla breddar men hon samtidigt är smärtsamt medveten om att tiden tickar för frigörelse är också klockren.
February 25, 2022
Mycket igenkänning i Helena. Hon vill så mycket och vill vara bra och cool och tänka på miljön, inte flyga, få erkännande och betyda något för många, sen håller det inte hela vägen. Känslan av ensam är stark men överge mig inte. Roligt samtidigt som det är lite jobbigt och faktiskt på allvar. Läsvärd!
February 26, 2022
Det boken beskriver mest är blicken på sig själv utifrån som den moderna människan släpar omkring på. Allt bedöms utifrån "hur ser jag ut" istället för den faktiska handlingen. Smårolig och inte ointressant, men grund.
May 19, 2021
Hade kunnat vara fantastisk men var fylld med plattityder och Helena var som en karikatyr på en medveten medelklassmamma. För mycket av allt. Slutet var bara konstigt.
October 10, 2021
Om att lägga all sin tid på "stora frågor" för att slippa ta tag i sitt trasiga inre liv och sina relationer. Tänkvärt.
May 7, 2022
Intressant premiss men illa och förutsägbart skriven.
January 6, 2022
Bokklubbsbok
August 6, 2021
Väldigt fin och överraskade att lyssna på i solstolen. Gillade hur den var skriven vilket gjorde den lätt att lyssna på. Zonade ut några gånger men överlag en väldigt bra bok. Nytt och härligt.
Displaying 1 - 14 of 14 reviews