What do you think?
Rate this book
De Frostfödda
440 pages, Hardcover
Published January 1, 2020
1 person is currently reading
19 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 7 of 7 reviews
September 14, 2020
Tack till Darkness Publishing för recex!
De Frostfödda handlar om en värld som är mörk, rå och håller på att gå under i alla hemligheter och dispyter. Gwyns pappa dör av mystiska orsaker medan Odár samlar sina styrkor för att ta sig an världen. Och Mortenius hamnar mitt emellan ett bråk han önskar att han inte kommit i närheten av.
Forsell har ett språk som är lätt att ryckas med i. Det är så lätt att stanna uppe sent för att bara läsa ett kapitel till, för att sedan inse att klockan är alldeles för mycket. Men samtidigt så kämpar jag med alla karaktärer hit och dit, och får som ingen ordning. Jag är van att läsa high/epic fantasy, så jag är inte ovan vid ett stort antal karaktärer. Men sättet som Forsell enbart kastar ur sig nya karaktärer, vi följer dem för något kapitel och sedan inte ser dem igen på en lång stund, gör mig förvirrad. När det ibland är reveals som ska vara "aha"-iga, kommer jag på mig själv med att inte alls hänga med. Sedan undrar jag lite över titeln också, varför heter den så? I vissa scener var det något om frost, men inte alls så utvecklat som jag önskade. Jag vill som att varje del i en serie ska vara en händelse, men att det sedan är fler lösa trådar som får en att vilja fortsätta serien.
Det här är en bok som hade kunnat få högre betyg från mig, om det inte hade varit alldeles för mycket karaktärer. Vi blir även ofta bara introducerade med namn, vilket gör att det är svårt att lära känna karaktären och där med känna igen dess karaktärsdrag. Jag hade önskat att de var färre karaktärer och att de flöt ihop mera med varandra för att bilda en bättre helhet i berättelsen, för i vissa fall kändes den hoppig. Men jag önskar också att vi hade fått lite mer tid på världsbygget för att förstå världen och dess system - för nu var det guvernör hit och kung dit.
Men de tre karaktärerna man följde och faktiskt fick lära känna tyckte jag var riktigt roliga att följa och jag blir nyfiken på att se hur berättelsen utvecklas. Men som många tror behövs i en fantasy (speciellt grim dark) så var det såklart incidenter med våldtäkt mot kvinnor, vilket jag aldrig uppskattar i en bok. Däremot gillade jag hur Forsell har dragit sig bort från det stereotypiska att det enbart ska vara starka män i den här typen av fantasy. Här fylls sidorna även av starka kvinnor som väljer att gå sin egna väg - även om det är att gå över lik. Och det gillar jag!
Rekommenderar till dig som gillar; karaktärsdrivna böcker, otroligt mycket karaktärer, medryckande språk och en miljö som är mörk och rå.
De Frostfödda handlar om en värld som är mörk, rå och håller på att gå under i alla hemligheter och dispyter. Gwyns pappa dör av mystiska orsaker medan Odár samlar sina styrkor för att ta sig an världen. Och Mortenius hamnar mitt emellan ett bråk han önskar att han inte kommit i närheten av.
Forsell har ett språk som är lätt att ryckas med i. Det är så lätt att stanna uppe sent för att bara läsa ett kapitel till, för att sedan inse att klockan är alldeles för mycket. Men samtidigt så kämpar jag med alla karaktärer hit och dit, och får som ingen ordning. Jag är van att läsa high/epic fantasy, så jag är inte ovan vid ett stort antal karaktärer. Men sättet som Forsell enbart kastar ur sig nya karaktärer, vi följer dem för något kapitel och sedan inte ser dem igen på en lång stund, gör mig förvirrad. När det ibland är reveals som ska vara "aha"-iga, kommer jag på mig själv med att inte alls hänga med. Sedan undrar jag lite över titeln också, varför heter den så? I vissa scener var det något om frost, men inte alls så utvecklat som jag önskade. Jag vill som att varje del i en serie ska vara en händelse, men att det sedan är fler lösa trådar som får en att vilja fortsätta serien.
Det här är en bok som hade kunnat få högre betyg från mig, om det inte hade varit alldeles för mycket karaktärer. Vi blir även ofta bara introducerade med namn, vilket gör att det är svårt att lära känna karaktären och där med känna igen dess karaktärsdrag. Jag hade önskat att de var färre karaktärer och att de flöt ihop mera med varandra för att bilda en bättre helhet i berättelsen, för i vissa fall kändes den hoppig. Men jag önskar också att vi hade fått lite mer tid på världsbygget för att förstå världen och dess system - för nu var det guvernör hit och kung dit.
Men de tre karaktärerna man följde och faktiskt fick lära känna tyckte jag var riktigt roliga att följa och jag blir nyfiken på att se hur berättelsen utvecklas. Men som många tror behövs i en fantasy (speciellt grim dark) så var det såklart incidenter med våldtäkt mot kvinnor, vilket jag aldrig uppskattar i en bok. Däremot gillade jag hur Forsell har dragit sig bort från det stereotypiska att det enbart ska vara starka män i den här typen av fantasy. Här fylls sidorna även av starka kvinnor som väljer att gå sin egna väg - även om det är att gå över lik. Och det gillar jag!
Rekommenderar till dig som gillar; karaktärsdrivna böcker, otroligt mycket karaktärer, medryckande språk och en miljö som är mörk och rå.
September 6, 2020
De frostfödda är författarens debut och den är första delen fantasy serien Berättelsen om Fimbullkriget och jag tyckte att De frostföda var en riktigt lovande debut! Dessutom älskar jag omslaget!
Jag var fast redan efter prologen, handlingen tog verkligen tag direkt och jag ville bara hela tiden fortsätta att läsa!
Det är en mörk och tragisk värld och handlingen var rå, full av hemligheter och lögner och det var minst sagt spännande!
Jag gillade språket som var målande och fullt av detaljerade miljöbeskrivningar vilket gjorde att det var lätt att föreställa sig hur allt såg ut.
Det är mycket som händer och det gäller att hänga med, ibland hade jag lite svårt att hänga med alla karaktärer och händelser men det beroende nog mer på mig än på boken.
Vi får träffa ett gäng karaktärer och ibland hade jag svårt att hålla i sär dem så karaktärsregistret längst bak i boken var användbart.
Jag tyckte om karaktärerna, speciellt Gywn.
De frostfödda är den perfekta boken du om du gillar A Game of Thrones och vill ha en lite mörkare fantasy! Rekommenderas varmt!
Jag var fast redan efter prologen, handlingen tog verkligen tag direkt och jag ville bara hela tiden fortsätta att läsa!
Det är en mörk och tragisk värld och handlingen var rå, full av hemligheter och lögner och det var minst sagt spännande!
Jag gillade språket som var målande och fullt av detaljerade miljöbeskrivningar vilket gjorde att det var lätt att föreställa sig hur allt såg ut.
Det är mycket som händer och det gäller att hänga med, ibland hade jag lite svårt att hänga med alla karaktärer och händelser men det beroende nog mer på mig än på boken.
Vi får träffa ett gäng karaktärer och ibland hade jag svårt att hålla i sär dem så karaktärsregistret längst bak i boken var användbart.
Jag tyckte om karaktärerna, speciellt Gywn.
De frostfödda är den perfekta boken du om du gillar A Game of Thrones och vill ha en lite mörkare fantasy! Rekommenderas varmt!
January 7, 2021
Tyckte boken började väldigt lovande, men det blev sedan tydligt att det var absolut inte en bok för mig, tyvärr.
Bokens inledning med det mystiska fyndet i berget intresserade mig och var väldigt snyggt gjort, men tyckte det aldrig utvecklades utan tappades bort i myllret av krångliga intriger. Språket var medryckande och lätt att läsa, även om det var lite väl mycket användning av presens particip.... och en del uttryck karaktärerna hade upprepade lite väl ofta.
Jag tycker att influenserna från nordisk mytologi också är intressant och även världsbygget men det utvecklades inte heller riktigt så som jag hade önskat.
Jag tyckte om att följa karaktärerna, särskilt Gwyn, till att börja med men tappade snart intresset. Sedan kom det även lite väl mycket olika karaktärer som inte introducerades ordentligt och därför gjorde berättelsen rörig.
Jag tycker om idén om genren grimdark fantasy. I alla fall om det betyder fantasy där karaktärerna ej är svartvita och det ger en skildring av en mörk, tuff och realistisk värld. Men har sett att genren ibland innehåller berättelser där våld, övergrepp och lidande framställs på ett komiskt och ytligt sätt, och detta är mitt stora problem även med denna bok.
Bokens inledning med det mystiska fyndet i berget intresserade mig och var väldigt snyggt gjort, men tyckte det aldrig utvecklades utan tappades bort i myllret av krångliga intriger. Språket var medryckande och lätt att läsa, även om det var lite väl mycket användning av presens particip.... och en del uttryck karaktärerna hade upprepade lite väl ofta.
Jag tycker att influenserna från nordisk mytologi också är intressant och även världsbygget men det utvecklades inte heller riktigt så som jag hade önskat.
Jag tyckte om att följa karaktärerna, särskilt Gwyn, till att börja med men tappade snart intresset. Sedan kom det även lite väl mycket olika karaktärer som inte introducerades ordentligt och därför gjorde berättelsen rörig.
Jag tycker om idén om genren grimdark fantasy. I alla fall om det betyder fantasy där karaktärerna ej är svartvita och det ger en skildring av en mörk, tuff och realistisk värld. Men har sett att genren ibland innehåller berättelser där våld, övergrepp och lidande framställs på ett komiskt och ytligt sätt, och detta är mitt stora problem även med denna bok.
September 12, 2021
Emanuel Forsells debut är en riktig medryckande fantasyroman åt det mörkare hållet. Ingen går riktigt att lita på, världen är (milt sagt) inte särskilt idylliskt och många går brutala öden till mötes. Forsell lyckas bra med att skapa en trovärdig värld av det här konceptet och väver en spännande berättelse av olika intriger som slutligen visar sig på något sätt hänga ihop och det är inte utan att man gärna skulle vilja se nästa del så snart som möjligt. Jag gillar också att det är en fantasyroman som har så tydliga influenser från den fornnordiska mytologin.
Prosan är enkel, väldigt mycket drivs framåt av en rapp dialog och det finns många underfundiga och målande beskrivningar som jag uppskattar, precis som den mörka humorn. Betyget dras dock ner av en hel del irriterande anglicismer i form av uttryck som är direktöversatta från engelskan vilket är helt onödigt då det finns motsvarande sätt att säga på svenska. Det är lite som när du läser en dålig översättning och originalspråket tränger igenom. Jag har läst böcker där det här har varit värre och fler anglicismer, men det är ändock irriterande och stör läsupplevelsen.
Men det sagt så är det en fin debut, många intressanta romanfigurer, vad jag uppfattar som ett gediget världsbygge och en alltigenom spännande historia.
Betyget ska ses som 3.5.
Prosan är enkel, väldigt mycket drivs framåt av en rapp dialog och det finns många underfundiga och målande beskrivningar som jag uppskattar, precis som den mörka humorn. Betyget dras dock ner av en hel del irriterande anglicismer i form av uttryck som är direktöversatta från engelskan vilket är helt onödigt då det finns motsvarande sätt att säga på svenska. Det är lite som när du läser en dålig översättning och originalspråket tränger igenom. Jag har läst böcker där det här har varit värre och fler anglicismer, men det är ändock irriterande och stör läsupplevelsen.
Men det sagt så är det en fin debut, många intressanta romanfigurer, vad jag uppfattar som ett gediget världsbygge och en alltigenom spännande historia.
Betyget ska ses som 3.5.
April 28, 2024
I självsäker Grim Dark-anda befinner sig världen i sönderfall. Hopp om framtiden omkullkastas med fraser om inbördeskrig, bråd död och våld som inte bör berättas som sagor till barn. Det är en mycket rå och brutal värld som rämnar mot förstörelse. Med en otroligt stor mängd karaktärer är det svårt att finna en enda huvudperson. Styrkan ligger i stället i de handlingar som sker och som leder berättelsen framåt.
Boken känns som en prequel, en introduktion till något mycket större. Det som imponerar är att trådar som skapas och ibland sammanflätar aldrig når sina kulmen. Samtidigt som den är spretig är den detaljrik med skarpa dialoger som innehåller det ena könsordet efter den nästa svordomen. Högst önskvärt med en uppföljare. Grymt imponerande!
Boken känns som en prequel, en introduktion till något mycket större. Det som imponerar är att trådar som skapas och ibland sammanflätar aldrig når sina kulmen. Samtidigt som den är spretig är den detaljrik med skarpa dialoger som innehåller det ena könsordet efter den nästa svordomen. Högst önskvärt med en uppföljare. Grymt imponerande!
July 27, 2024
En välskriven grim/dark fantasy-roman som var svår att lägga ifrån sig. Mörkt, rått och skitigt, med hela skalan från svart till vitt bland karaktärerna. Flera trådar följs, och ibland flätar de i varandra. Tyvärr känns det som om inte tillräckligt många trådar knyts ihop. Boken har lite av en prequel-känsla över sig där skeendet sätts igång inför det som komma skall. Visserligen väcks intresset för att läsa kommande delar, men jag har svårt att komma ifrån att den här första delen känns lite oavslutad. Något jag dock gillar är hur bitar av fornnordisk mytologi har vävts in i världsbygget. Slutligen landar jag i en stark trea i betyg.
January 24, 2021
Spännande och mer brutal än Game of Thrones.
Förhoppningsvis med en snar fortsättning.
Förhoppningsvis med en snar fortsättning.
Displaying 1 - 7 of 7 reviews