Det var ur munnarna orden kom

by Mirja Unge

Minna bor med sin familj i norra Sverige. Hennes värld är fylld av dofter och smaker, hemligheter och frågetecken. Det onda och det goda dyker upp där hon minst väntar det. Hon söker egna ord och knep för att hantera sin värld.

139 pages, Hardcover

First published January 1, 1998

About the author

Mirja Unge, född 1973, har hyllats för sin särpräglade berättarstil och fått flera prestigefyllda priser för sina böcker. Hon debuterade 1998 med romanen Det var ur munnarna orden kom, och har sedan dess givit ut romanerna Järnnätter (2000) och Motsols (2005) samt novellsamlingen Brorsan är mätt (2007).

Utmärkelser:
Katapultpriset 1999
Tidningen Vi:s litteraturpris, 2005
Aftonbladets litteraturpris, 2007

Reviews

[Mina Widding · Rating 4 out of 5]

Jag tänkte jag hade läst den här men det hade jag ju inte. Koncentrerad, barnperspektiv, glimtar av olika obehagliga och skeva situationer, som de flesta barn nog tyvärr upplever i någon form - föräldrar som bråkar, en pappa som är taskig mot alla, trycker ner och hotar, som man blir osäker på, syskonbråk, mobbing i skolan av olika grad, vardag för många, både killarnas retande och tjejernas utfrysande och hånande, lärares skammande, rädslan som ligger och lurar under ytan hela tiden. Något fragmentarisk, stakade mig lite i läsningen ibland. Men gillar hur hon använder den norrländska ordföljden, och hur personerna pratar förbi varandra, och isande porträtt av att vara nedtryckt på så många sätt.
Unges debut, som hon väl fick Katapultpriset för?

[Charlotte Jansdotter · Rating 5 out of 5]

Ingen leker med orden och vänder på meningarna som Mirja. Helt fascinerad över hennes säregna sätt att skriva. Hur hon slopar skiljetecken och gör som hon behagar. Och både abstrakt och materia får fara hit och dit, korsas och mötas. Det finns så mycket språkliga överraskningar på varje sida. Vill du läsa något lite annorlunda, läs Mirja. Hon lyckas också porträttera världen ur ett utsatt barns ögon på ett väldigt talande sätt.

[Eva · Rating 4 out of 5]

Denna lilla bok fick katapultpriset för bästa debut 1998. En mycket egenartad liten bok. Allt verkar ses ur flickan Minnas synvinkel, även om allt inte känns som ett barns sätt att uttrycka sig. Men det är barnets kroppsliga känslovärld, sensoriskt, hud och kropp, smak och dofter. Hennes iakttagelser. Hon kan inte värja sig, hon känner smärtan i omvärlden. Och orden som kommer utan förvarning, och som sedan inte kan glömmas bort.

Utan all smärta, all elakhet, all mobbning, alla cynismer och kärleksbrist, människor emellan, skulle det ha kunnat vara en prosalyrisk bok. Men det är för mycket smärta. Jag hade velat sänka betyget, eftersom jag normalt ger fyra stjärnor till böcker jag vill spara och läsa om. Men jag vill inte läsa om den här. Den är för smärtsam.

Vi får inga förklaringar. Allt blir gissningar. Boken är disparata minnesbilder av allt som sårar, all nedlåtenhet, bristen på medkänsla. Ibland är vi i skolan, ibland verkar det vara sommarlov, när eller hur mycket tid som går sägs inte. inte heller var. Men jag får en känsla av landsbygd, norrut, det plockas hjortron. Eventuellt kring 1980?

För mig är den obehaglig, i synnerhet genom Johannes, den aggressive mannen, Kristins man, antagligen far till hennes döttrar Maja och Minna. Hans dubbelhet består i att han despotiskt tar på sig en 'offerroll' - som inte existerar - men använder som förvändning för att använda våld, i synnerhet mot sina flickor och 'fru', för att hävda sig. Det är mycket obehagligt, och gör att jag aldrig vill läsa om denna bok.

Det saknas positiva motbilder, allt är hotfullt i barnets värld. Mamman verkar avtrubbad. Så kallade vänner och skolkamrater mobbar. Lärarinnan verkar sakna emotionell kompetens. Och de vuxna förebilderna gör att barnen börjar bete sig likadant systrar emellan och i samhället i stort. Mycket deprimerande.

[Alicja · Rating 5 out of 5]

Den här boken gjorde mig så arg. Och öm. Och jag älskade den.
Författaren visar känslor utan att en enda gång nämna eller beskriva dem.

[Sanna ☆ · Rating 1 out of 5]

Konstigt sammansatta meningar. Boken berättas ur flickan Minnas perspektiv och upprepar tvångsmässigt om lukter.

[Malva Dovander · Rating 4 out of 5]

väldigt annorlunda sätt att skriva. jag gillar det. speciellt om man vill veta något om barndomar.