Matchfixarna

by Jens Littorin, Magnus Svenungsson

De två journalisterna Jens Littorin och Magnus Svenungsson har följt med in i tystnadskulturen bakom matcharenorna och fått kunskap om uppgjorda matcher och brottslig verksamhet som underminerar inte bara Sveriges nationalsport – fotbollen – utan även annan idrott.

I Matchfixarna berättar de om att dömda brottslingar finns runt om i Europa, att matchfixare ofta är samma personer som ägnar sig åt penningtvätt och narkotikabrott. Och inte sällan är de själva spelmissbrukare.

Förutom Svenska spel använder sig den organiserade brottsligheten av utländska spelbolag, många med säte i Asien. På en vanlig match i fotbollens andraserie Superettan spelas det för 35 miljoner, hos asiatiska spelbolag spelas det för 24 av dessa miljoner.

I Matchfixarna kommer vi nära ”Alexander” som är ett offer, den dömde storspelaren ”Dolovic” och ”Domare C” som gång på gång på planen ser det ingen annan ser. Straffsparkar och röda kort ger miljonvinster hos spelbolagen. Dessutom raderar åklagare bevis. Och politiker försöker med kompromisser och ny lagstiftning städa i detta brottsliga och många gånger okända spelträsk.

254 pages, Hardcover

Published March 1, 2018

Reviews

[Leonard · Rating 3 out of 5]

Ett obehagligt problem som är mycket mycket större än man kan tro.

Bra berättat men jag hade velat läsa mer om olika lösningar på hur det kan hanteras bättre.

[Olle · Rating 4 out of 5]

Intressant men också deppig läsning när man inser hur stort och brett problemet med matchfixning verkar vara. Ännu värre blir det när man inser hur svårt det är för polisen och SvFF att sätta stopp för problemet. Men som värst blir det när man läser kapitlen där författarna intervjuar en brittisk samt en tysk expert på arrangerade matcher: deras omdömen om sina svenska kollegor är knappast vänliga. "Svenskarna har varit arroganta, självgoda och visat en sorts kulturell överlägsenhet när man hävdat att matchfixning inte finns i Sverige" säger den brittiske experten. Ett citat som talar för sig själv.

Boken är skriven av samma journalister som gjorde SVT:s Uppdrag Granskning-avsnitt om samma ämne för några år sedan. I mångt och mycket upprepar den samma saker men i betydligt mer detalj. Den är välskriven och bakom varje kapitel verkar ligga ett ordentligt researcharbete. Något jag däremot inte förstår mig på är varför de valde att använda sig av minst sagt konstiga fingerade namn på många av de inblandade, men i stort är det inget som stör läsningen.