Sista gästen

by Andreas T Olsson

När Tomas Rapp träffar Sara och Henrik första gången är det som en blixtförälskelse. Han anvisar dem deras bord på restaurang KB i Stockholm och gör re­flektionen att gästerna är det som verkligen gör en restaurang, mer än mat, kockar, övrig personal, adress och lokal.

Thomas Rapp är demokratiskt lagd, alla gäster får hans odelade uppmärksamhet och engagemang. Men Sara och Henrik är speciella, liksom restaurangen. Thomas Rapp lever sig helt in i deras beställningar. Han har en före detta flickvän i Örebro, annars kretsar hans liv helt kring KB och särskilt kring Sara och Henrik. När semestern kommer har han det svårt.
Och när de kommer tillbaka från semestern ökar hans nervositet. Sara och Henrik visar sig på en annan restaurang, och Thomas Rapp börjar förlora greppet.

”Sista gästen” är en lågmält absurdistisk, men samtidigt vibrerande gestaltning av mänsklig besatthet, med drag både av målare som Lennart Jirlow och patafysikens mästare inom litteraturen.

Andreas T Olsson ingår i Dramatens fasta ensemble. Han slog igenom både som författare och skådespelare med sin egen föreställning ”Sufflören”, som hade premiär på Teaterhögskolan 2012 och som har gått i en utökad version på Dramaten sedan 2013. Han har även skrivit manus till serien ”Taxi”. ”Sista gästen” är hans romandebut.

172 pages, Hardcover

First published August 1, 2017

Reviews

[Marieinsweden · Rating 4 out of 5]

Allt inte vad det verkar vara.

[Kristina Chalmain · Rating 3 out of 5]

Roande och finurlig, och huvudpersonen Thomas Rapp är definitivt bror till "Sufflören", Olssons populära scenmonolog. De skildrar båda en lite inbunden, lillgammal, ensam man, som bryr sig kanske alltför mycket om detaljer, och bara vill göra "ett bra jobb", vad nu det är.

Jag hade förmånen att träffa författaren vid vår bokklubbs frukost på förlaget, och råkade visst göra honom stött, då jag tyckte språket var lite väl finurligt ibland. Ett exempel:

[om Lennart Jirlows målningar]
"Det är inte ens en realistisk nostalgi. Det är bara ren och skär fantasi över något som aldrig har existerat. Något som aldrig kommer att existera eftersom det inte existerade eftersom det inte ens existerade när det möjligen kunde ha existerat." (sid. 14)

Säg vaddå??

Jag kallade det "ordvrängeri", för jag ser framför mig hur man vrider ett plagg in och ut, fram och tillbaka... Men Olsson hävdade att det inte var avsikten att vara krånglig, han skriver så... Så jag får fundera vidare på hur processen ser ut när man trasslar in sig i språket. Lite som när man fastnar i ärmen på en tröja man drar av sig... Visst blir det ett "farthinder" i läsningen!

Men - det är onekligen en del av både Sufflören och Thomas Rapps stil!

Det jag tycker extra mycket om i boken är Stockholmsskildringen, när han beskriver miljöer som jag själv kan frammana i sinnet, och de kärleksfulla matbeskrivningarna har gett Olsson ett pris, enligt förläggaren.

Hela boken slutar med en underbar twist, och jag förstår författaren när han berättade att denna inte skulle kunna sättas upp på scen, att han skiljer på sin dramatik och sitt romanskrivande. Så -
en underhållande bok, om än inte särskilt livsomvälvande - men hur många böcker är egentliget det?

[Natassa · Rating 4 out of 5]

Jag tror att det absolut bästa med denna bok var hur Andreas T Olsson ibland slängde in moderna uttryck/referenser som verkligen stod ut (exempel: masterchef, happy meal. så kul). En väldigt bra debutroman enligt mig, och slutet verkligen greppade tag i mig tills jag satt där med öppen mun. Förhoppningsvis inte den sista boken vi ser av honom!

[S H · Rating 5 out of 5]

fuck me så bra