Sigtuna 1945. I krigets skugga, där gränser suddas ut och människor tvingas till omöjliga val, möts Edith och Viola i en värld som ännu skälver av det ofattbara. Edith, en ung student med författardrömmar, söker sin plats i tillvaron. Viola, en överlevare från Förintelsen, anländer till Sigtuna med de vita båtarna och bär på en berättelse så smärtsam att den hotar att krossa henne.
När deras vägar möts på beredskapssjukhuset på Sigtunastiftelsen förändras allt. Edith ser sin dröm, sitt skrivande, i ett nytt ljus, och Viola finner något hon trodde var förlorat.
En stark och gripande roman om kvinnors motståndskraft, minnen som aldrig får tystas och hur skrivandet kan förändra både en enskild människas liv och historien själv.
Marie Lok Björk är uppvuxen i Västerås, men bor numera i Sigtuna. Hon är utbildad journalist och har även studerat kulturvetenskap. Hon har gått skrivarkurser både på folkhögskolor och universitet. Marie har tidigare givit ut de kritiker- och läsarrosade romanerna Att välja ett liv och Jag vill riva upp himmel och jord.
Men vilken läsning denna pärla bjöd på. Hemska kvinnoöden som vävs samman och lämnar en med mycket tankar. uppskattade längden på kapitlen och det tydliga varvandet mellan Europa och Sverige. Språket var lätt att ta till sig. Längtar efter uppföljaren.
Oerhört fängslande om två kvinnor under och efter andra världskriget. En historia som inte får glömmas bort och måste återberättas igen och igen. Med fantastisk känsla skriver MLB hur det kändes att leva både under krigets fasor och även vid sidan om.
Detta är min första bekantskap med den här författaren, Lok Björk, som tidigare också tidigare har skrivit historiska romaner. Den här gånger handlar det om andra världskriget, från koncentrationsläger i Auschwitz och Bergen-Belsen samt Sigtuna dit ett stort antal skadade fick vård efter krigsslutet. Berättelsen utgår från två unga kvinnor; Edith i Sigtuna och Viola i Ungern.
Det här är en väldigt viktig bok. Helt vidrig att läsa bitvis, jag gråter mest hela tiden, men vad viktigt det är att påminnas och påminnas om det här fruktansvärda som fick pågå - och det är ändå historiskt sett i NÄRTID. Jag tycker det är viktigt att fortsätta sättas in i öden som Violas och hennes familj, som blev så utsatta enbart för att de var judar. Visst kommer vi inte låta någonting sådant hända igen? Jag blir mer om mer tveksam till ett egentligen så glasklart svar, i den värld som är just nu där högerpolitiska vindar bara röjer fram.
Det är ren smärta att läsa om Violas tid innan hon kom till Sverige. Att slitas från sin familj, sin ettåring som dras ur famnen (jag ser min ettåring gå omkring här hemma, läsa, leka och pågå och det blir väldigt verkligt att hon skulle tas ifrån mig på samma sätt som Violas barn), att bli behandlad som djur och se människor dö framför en varje dag. Tycker att Lok Björn gör ett jättebra jobb med att skildra allt detta fruktansvärda.
Jag visste ingenting om att krigsdrabbade fick vård i Sigtuna och det är bra att vi yngre generationer blir medvetna om Sveriges roll (både obefintlig och befintlig) i andra världskriget.
Visst skulle det bli en ”Sigtunaserie” av den här boken? Ser fram emot att fortsätta läsa.
En fenomenal bok som utspelar sig i Ungern, Tyskland och Sigtuna i Sverige. Kan varmt rekommendera boken. Värt att veta är att den börjar lugnt och bygger upp karaktärerna och handlingen allt eftersom. Mycket bra bok.
En svag fyra - har tidigare läst två andra böcker av Marie Lok Björk, vilka var fantastiskt bra. Denna nådde dock inte riktigt samma höjder. Bokens handling utspelar sig först på två olika platser, med två olika huvudpersoner. Handlingen börjar när andra världskriget har pågått några år. Edith bor i Sigtuna och ska snart ta studenten. Hon känner sig fången i sina föräldrars band och flyttar till sin mormor. Viola bor i Ungern, är lyckligt gift med Laszlo och har nyss fått dottern Rozsie. Tillvaron rämnar när den judiska familjen tillfångatas. Viola hamnar först i Auschwitz, sedan i Bergen-Belsen. Hon lyckas överleva, men resten av familjen dör. Som ett levande skelett kommer hon till det sjukhem i Sigtuna, där förintelsens offer tas omhand. Och där korsas Ediths och Violas vägar.
"Kunde jag följa dig bort" del ett i Sigtunasviten av: Marie Lok Björk och inläst av: Lo Kauppi. "En så otroligt bra och gripande verklighetsbaserad bok som man blir fast i och vill ha en fortsättning på omgående. Intressant att få en inblick hur livet gestaltade sig efter kocentrationslägren för överlevare och vilken roll Sverige bland annat fyllde på gott och ont. Ett stort plus är att den växlar mellan de två huvudpersonerna. En bok som verkligen berör på djupet och väcker mycket tankar."
Jag tyckte mycket om den här boken, det kändes helt rätt att lyssna på den i direkt anslutning till att ha läst Hédi Frieds "Skärvor av liv" - många detaljer som liknar de Hédi beskrev. Intressant att få mer insyn i hur livet blev för överlevare när de kom till Sverige.
It is sush a good, and very important, book! Everyone should read it and it should be an obligatory book for schools in Sweden. I hope it will translate to more languages!
Så Vacker sorglig och fängslande berättelse om förintelsen! En gripande berättelse som berör. Vi får aldrig glömma! ❤️ Jag Ser framemot del 2 i Sigtunasviten ❤️
En riktigt gripande bok som kändes ända in i hjärteroten. Dessutom en viktig bok om en händelse som aldrig någonsin får glömmas bort! Rekommenderar alla att läsa denna!