Hur svårt kan det vara att ha med andra människor att göra? Mia Törnblom erkänner utan omsvep att det många gånger är skitsvårt, men egentligen inte så komplicerat. Den här boken handlar om den ädla konsten att: * Gräla med sin partner * Vara rak mot sin chef * Leda sina tonårsbarn * Säga ett sista farväl till sin farmor * Säga nej * Säga ja * Respektera sig själv ... och mycket, mycket mer.
Mia Törnbloms nya bok bygger på kloka, gripande, komiska, sorgliga och knasiga möten mellan människor som alla berättar något om oss själva, om våra tillkortakommanden och innersta önskningar. Om hur svårt det kan vara att säga det man vill när det egentligen är så enkelt.
Hon bjuder som vanligt generöst på historier från sitt eget liv, och boken består även av många berättelser och anekdoter som Mia sprungit på genom åren, både privat och professionellt.
Här är det våra relationer som står i centrum. Vi krånglar ofta till saker och många konflikter uppstår i onödan för att vi är otydliga. Hur svårt kan det vara? vill öppna ögonen och göra oss bättre på att kommunicera. Här finns inga metoder eller övningar, men desto mer klokskap, medmänsklighet och igenkänning.
Maria Suzanne "Mia" Törnblom är en svensk författare, föreläsare och vägledare i personlig utveckling. Hon föreläser, främst om självkänsla, har grupphandledning och deltar i olika näringslivsprojekt som till exempel Skandia Livs mentorsprogram. Hon har också varit programledare för programmet Nyberg & Törnblom tillsammans med Renée Nyberg. Hon medverkar som expert i månadsmagasinet Leva! och i Aftonbladet. År 2007 var Törnblom "sommarpratare" i radioprogrammet Sommar i Sveriges Radio P1. Hon har även utvecklat en metod för starkt ledarskap, och driver tillsammans med sin man Michael Törnblom företaget MT-gruppen.
Bra självhjälpsbok. Svår lägga ner. Mia Törnblom har gått igenom mycket i livet och både positivt och negativt och jag har lyssnat på henne en gång och jag upplever henne så professionell och personlig och känner mig priviligierad få ta del av henne.
Suverän start men lite väl repititivt i slutet; troligen avsiktligt men inte helt lyckat. Även om vad författaren skriver är rena självklarheter, hjälper hennes sätt att lägga ord på saker läsaren att förstå och se sånt hen inte alltid inser i det vardagliga livet. De avsnitt som inte berör en behöver man inte läsa, men en del av dem borde man ha i hyllan för att kunna återgå och påminna sej själv om saker som man tenderar glömma (öven författaren själv medger sej glömma dessa speciellt i emotionella situationer).