Nu är den femte delen i Kristina Ohlssons succéserie om August Strindberg här. På idylliska Hovenäset rustar man för bröllop mellan August och Maria Martinsson, men lyckan hotas från flera håll. August gräver frenetiskt i det förflutna för att avslöja en familjehemlighet, men verkar motarbetas av alla som han vänder sig till. Och någon skickar anonyma, obehagliga meddelanden till Maria. Är det ett av hennes tidigare fall inom polisen som spökar? Samtidigt söker en man upp polisen för att berätta vad han råkade se en kylig natt ute på Guleskär. En ung kvinna, springande med panik i stegen, lättklädd och haltande. Maria och kollegan Ray-Ray gör ett makabert fynd på platsen; en benprotes i metall med tydliga blodstänk. Vad var det egentligen som hände den där kvällen? Och varför är den norska främlingen som rest hela vägen från Tromsö till Kungshamn så intresserad av just Guleskär?
Kristina Ohlsson is a political scientist and until recently held the position of Counter-Terrorism Officer at OSCE (the Organization for Security and Co-operation in Europe). She has previously worked at the Swedish Security Service, the Ministry for Foreign Affairs and the Swedish National Defense College, where she was a junior expert on the Middle East conflict and the foreign policy of the European Union. Kristina lives in Stockholm.
Nattankare levererar igen med underbara miljöer och de välbekanta karaktärerna jag älskar. Den här gången fastnade jag särskilt för August Strindbergs sökande i det förflutna, det var faktiskt mer intressant än själva fallet. Och den där cliffhangern på slutet? Helt underbar och samtidigt plågsam! Längtar redan efter nästa bok.
Jag älskar berättelser och Kristina Ohlsson kan verkligen konsten att berätta. Redan från första boken var jag fast i August Strindbergs värld. Det har sedan varit en njutning att läsa allt i deckarserien. Den här femte boken är den bästa. Det är oerhört spännande, det finns en elegans i det välformulerade berättandet, det dräller av cliffhangers och pusselbitar som ska läggas, och huvudpersonerna August och Maria vill man ha som bästa kompisar.
Kristina Ohlsson är en av mina favoritförfattare och en ny bok i en serie av henne vill jag läsa så fort som möjligt. Denna gången fick jag vänta ett tag för det var kö på biblioteket för att läsa den senaste boken i Strindbergserien – Nattankare.
Nattankare är en välskriven deckare med bra tempo. Kristina Ohlsson är en skicklig författare, med bra språk och berättarförmåga. De över 500 sidorna flyger förbi. Historien i Nattankare tycker jag är bra komponerad och spännande. Jag upplever att tempot är högre än i tidigare böcker i serien, vilket kan bero på att det är många parallella historier som ska vecklas ut. Utöver huvudspåret med en pappa som vill veta vad som hänt hans dotter har vi Augusts familjemysterium, mystiska SMS till Maria och Ray-Ray som inte vill binda sig.
Jag gillar karaktärerna i Strindbergserien och för varje del så får man lära känna dem mer. De är intressanta personer som känns verkliga, och deras växelverkan realistisk. Starkast i Nattankare tycker jag är att Ray-Ray visar sidor som man inte sett tidigare, och August brottas med sin bakgrund. Tråden med Maria är jag mer tveksam till, men det ska bli intressant att se vart den tar vägen i nästa bok. En sak som jag gillar med Nattankare är att det gått en tid sen förra boken utspelade sig.
Jag ser fram mot nästa del, för cliffhangern på slutet låter oss ana att det kommer fler delar.
Som vanligt levererar Kristina Olsson en riktigt bra skriven bok med många tvistar och som är absolut omöjlig att förutspå!! 🔥
Denna boken var väldigt spännande och jag kände mig verkligen hooked till storyn, MEN jag är inte helt nöjd med uppslutningen… jag vet inte riktigt… det var bara många trådar som verkat så stora under bokens gång som visade sig vara lite mindre än vad jag hoppats… 🥺✨
Jag förväntade mig att bli mer chockad än jag blev, såsom jag blivit efter flera av hennes andra böcker, men denna var fortfarande väldigt bra och välskriven. Precis som alltid 😮💨🤌🏼
Spännande mysterie och pusseldeckare, åter med August Strindberg och Maria i huvudrollerna. I mitt tycke en av de bättre, kanske den bästa i Strindberg-serien hittills.
Återigen är en person försvunnen och Maria och Ray-Ray sätts på fallet. Samtidigt har August fullt upp med att söka i familjehemligheten som uppdagades i förra boken. Dessutom har han öppnat pensionat ovanför butiken och första gästen är en hemlighetsfull norrman som söker svaret på varför jans dotter drunknade i Kungshamn för tre år sen. Och mitt i allt ihop börjar ett av Ray-Rays barn att försvinna från skolan.
Det är lite många spår, men med korta intensiva avsnitt funkar det. Dessutom, och det är helt avgörande här, man känner hur de olika spåren sakta tvinnas ihop. De är inte oberoende av varandra utan man blir väldigt nyfiken på hur allt hänger samman.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Som vanligt trevliga karaktärer som jag vill följa och veta hur det går för, det är främsta anledningen till att jag återkommer. Deckarintrigen med försvinnandet var dock måttligt spännande, mer intressant var August sökande av släktens mysterium. Det tråkigaste med dessa böcker är dock språket, det känns så inte som Kristina Ohlsson på nåt sätt, inte som i hennes förra serie om Fredrika Bergman. Här blir det lite larvigare, lite mindre vasst och lite mindre intelligent. Även alla upprepningarna blir jag smått galen på; när nån för tredje gången i samma kapitel tänker ”vad i hela helvetet” så undrar man ju var fantasin tog vägen. Jag kommer ändå att läsa nästa bok, en avslutande cliffhanger kan man ju inte motstå.
För femte gången återvänder jag nu till Hovenäset för att återse August Strindberg och hans sambo Maria. Under ytan till det yttre idylliska samhället visar det sig förekomma hemligheter som kommer att påverka fler än August och Maria.
Det här är en deckarserie som har hållit en hög klass från bok nummer 1. Liksom i de tidigare böckerna innehåller Nattankare både dödsfall och andra mystiska och spännande händelser men även familjehemligheter som nu kommer upp till ytan.
Styrkan i böckerna är just balansen mellan en spännande deckargåta och utvecklandet av relationerna mellan de olika personerna i boken vilket visar på Kristina Ohlsson skicklighet som författare.
En av de bästa svenska författarna f n. Och det gäller inte bara inom deckargenren. Christina Ohlsson förmår att, förutom skriva väl, ta upp svåra frågor som hustrumisshandel, incest m.m. samtidigt som huvudpersonen August Strindberg (!) prövar nya kakrecept, leder ortens bokcirkel och har djupa relationer till en liten grupp personer i skilda åldrar. Denna senaste bok om August har dock tappat den fräschör som finns i de tre tidigare böckerna om honom och boken känns som om den saknar riktning. En besvikelse för en beundrare av författaren.
4,75 Älskar den här serien, så fantastiska karaktärer samtidigt som miljön byggs upp som väldigt idyllisk. Jag tycker att själva fallet i den här boken var lite flummigt när det var så mycket som hände samtidigt. Samtidigt är det ju just det som gör den här boken så fantastisk att det är så mycket som pågår hela tiden så spänningen försvinner liksom aldrig. En vanlig deckare är kanske spännande sista femtio sidorna, men här var det spännande i hundrafemtio sidor. Karaktärerna i den här serien är allt.
Många trassliga spår som nästan alla löser sig men en sån jäkla cliffhanger! är det tillåtet att skriva så 😱 Så många deckarförfattare som valt att skriva så här de senaste tjugo åren, parallella spår, lär känna polisen/detektiven/journalisten/psykologen och samtidigt kluriga fall. Är det för att två egentligen tunna historier tillsammans blir en fyllig intrig? Och materialet tar knappt inte slut heller, bara att introducera en ny kollega eller skurk... Jaja, bara att vänta på nästa del då
Lite för spretig historia, det är inte mindre än fyra olika mysterier som det hela kretsar kring. I synnerhet delen med kunde väl ha lämnats bort, den tillförde föga. Ställvis är poliserna också olovligt tröga, som t.ex. att ingen kommer på att .
Den här boken tuffar på i samma smålångsamma tempo som de tidigare böckerna. Flera parallella historier, förutom själva brottet som den handlar om fortsätter August att gräva i sitt förflutna och det är egentligen den delen som jag gillar mest eftersom den är mer rimlig än brottet som utreds.
August och Maria gör verkligen hela serien, underbara karaktärer! Stalkern tillförde inte särskilt mycket till historien upplevde jag, i övrigt har jag inget att klaga på. Ser fram emot att fortsätta med dessa böcker! 4,5 stjärnor, men jag avrundar uppåt!
Jag älskar Ohlssons sätt att skriva på men denna bok kom inte riktigt upp i samma kvalitet som tidigare böcker men klart läsvärd! August, Maria, Ray-Ray och Gunnar är alla karaktärer jag ser framemot att få fortsätta (förhoppningsvis) följa!
love this series, but this book (#5) is not the best one. Too much happening, and, quite frankly,a bit frustrating that no one spots the links between the various "storylines" sooner. But all in all an enjoyable read as always w Kristina Ohlsson's books.
Alltid stabila storys, med intressanta trådar som nystas upp eftersom. Lättläst, trevlig miljö men något saknas för att bli en fullpoängare, griper aldrig riktig tag så att man bara MÅSTE läsa vidare. Fyller sin funktion men lämnar ingen djupare eftersmak - kanske inte tänkt att göra det heller🙄.
Många trådar som vanligt men ufo-spåret kändes udda. Trovärdigt men kändes inte så inspirerande. Ludvig Josephsson läser bra som vanligt men mitt språköra störs tidvis av författaren udda ordval och ovanliga idiom.
Dessa böcker brukar vara så mycket bättre, denna var sämst hittills. I UFO-storyn kändes krystad och jag gillar inte hur författaren har ”snott” idén om den populära gruppen (från Sigge Eklund?) Den delen av historien var också svår att hänge med i, varför ville hon så gärna vara med dem?
Inte särskilt mycket sämre än föregångarna. Eller bättre. Saknar fortfarande Martin W som uppläsare dock. Ser fram emot fortsättningen i nästa då den tråden verkar spännande.
Många trådar som ändå vävs ihop till slut. Fortsatt charmig serie. Kristina Ohlsson skriver så bra att hennes version av telefonkatalogen skulle vara läsvärd.
Jag tycker böckerna är lättlästa och att få följa August i hans letande efter familjehemligheterna är så bra. Inte den bästa handlingen av hennes böcker men den är fortfarande bra!
Lite av en svensk mysdeckare. Gillar verkligen karaktärerna i denna serie. Det är dock väldigt mycket: då ringde telefonen och polisen är kanske inte alltid så vass.