Unga Charlie spenderar sommaren på en badort i finska Hangö där dagarna fylls av middagar, bilåkning, spel, dans och bad såklart. Där semestrar också den något äldre änkan Sara med sina två barn och den ryska dansösen Elisaweta.
Boken har en härlig 1920-tals känsla som liknar ”The Great Gatsby”, och jag älskar det! Charlie verkar så charmig och rolig och jag önskar jag kunde vara där och spendera sommardagarna med henne.
”Charlie” kallas den första svenska lesbiska romanen, och när jag fick veta om det kände jag direkt att den här boken måste jag bara läsa!
”Direkt ur skaparens hand hade Sara i dag placerats där i sanden bredvid Charlie. Hon kände en lust att bara ligga stilla där, det var någon djup och verklig mening med att hon låg där; hon erfor sig själv som ett fullkomligt harmoniskt väsen, vars utstrålning var stark och välgörande.”
Charlie förälskar sig i Sara. En dag hittar hon en bok utanför hotellet där hon bor, läser några sidor och förstår något om sig själv som får henne att lida och känna sig utanför, något hon inte känt tidigare.
”Jag var ganska lycklig som barn. Jag fick rasa omkring med mina bröder i pojkkläder, jag fick vara i fred med dem och leka deras lekar, och det var nog det viktigaste för mig. […] jag sportade och slogs lika bra som bröderna, så de hade inget emot att ha mig med i allmänhet. Men så snart jag började skolan måste jag gå i flickkläder, och jag minns hur jag avskydde det.”
Jag blir så glad bara av tanken att den här boken har getts ut 1932. Då var ju faktiskt homosexualitet fortfarande olagligt. Stor respekt till Bonnier som gav ut boken då! Den här boken måste ha varit till stor glädje och tröst för många. Och säkerligen fortsätter vara ännu idag.
Den här boken är redan den andra nyutgåvan av en äldre bok jag läst i år. Det är verkligen något jag tyckt om att göra, och kommer att fortsätta göra. Det måste ju finnas så många guldklimpar där ute som bara har väntat på att bli upptäckta och nu släpps som nyutgåvor! Åhh!!