Det är makalöst hur mycket jag kände att jag kunde ha läst om dagens Sverige snarare än Sverige 1950-1990. Inte mycket har hänt de senaste 40 åren.
Ahlmark avslutar boken med orden ”Det är svårt att inte känna förakt för en epok där några av idolerna var Mao, Castro och Arafat. Kommer baksmällan efter denna tid att nu tjänstgöra som vaccinering?”
Nja, är väl slutsatsen att dra där. Mycket av retoriken och motståndarna som vänstern hade då känns igen i vänstern i dag.
I övrigt en bra bok med systematiskt och grundligt redogörande för sina argument. Han saknar inte källor eller inspiration, Ahlmark.