Om en medelålders kvinna och hennes mamma som sakta blir mer och mer dement. Om oron. Om att ta hand om sin mamma samtidigt som jobbet och egna relationerna ska skötas. Om att placera sin mamma på ”hemmet” och det svåra i det. Boken är vanlig. Det är ingen oväntad twist och människorna är inte onda eller goda. Det är det som är styrkan. Tänker att det som skildras är precis som det är för de flesta i den här situationen. Fin läsning, men samtidigt lite sorglig.
Detaljrikt, frankt och ömt om hur man tacklar situationen när mamma blir dement. Om sorgen, skörheten, det tragikomiska och det naiva. När rollerna byts, hur vet man vad som är rätt och var gör man av sina egna känslor. Den här berörde mig.
Hög igenkänningsfaktor när man befinner sig i samma situation. Det finns ingen perfekt lösning för att ta hand om sin dementa mamma och samtidigt ta hand om sig själv.