Den unga föräldralösa Hedvig rör sig genom staden, gåtfull och självklar. Berättelsen följer henne i spåren när hon sammanstrålar med vänner och okända - grannarna Henning och Elsa som beskyddande vakar över henne, konstnären Gabriel som omedelbart blir förälskad, väninnan Aisha vars lillebror tycker att hon är en prinsessa, historikern Axel som i hennes närhet råkar ut för egendomliga tidsförflyttningar, Jenny och Gustav från Café Opera som vill använda henne för egna nöjen. Samt den förtvivlade systern Lovisa, vars bortsprungna hund Hedvig nu letar efter. Försöker schäfern Billy visa något genom sina uppdykanden på olika platser? Finns det ett mönster i det som sker, den där underliga vintern i Stockholm 1985-86?
Lägger ifrån mig romanen oavslutad. Den var visserligen ett bra sömnmedel, men så konstruerad och livlös. Av en Stockholmsskildring kräver jag något mer än nämnande av gator och platser, och av personskildringar att de ska kännas, inte gissas.
Ganska intressant stockholmsskildring men en väldigt krånglig historia, med många karaktärer och en berättare som befinner sig i Frankrike och drömmer hem till Stockholm.