I serieromanen Nya Norrland kastar sig Mats Jonsson handlöst ned i den klyfta mellan stad och landsbygd som allt mer framstår som som en av vår tids avgörande konflikter. När hans familj flyttade till Bollstabruk 1974 hade den ångermanländska sågverksorten 3 600 invånare, full sysselsättning och ett rikt affärsliv längs huvudgatan. Fyrtio år senare går Mats omkring bland förfallna hus i ett samhälle som förlorat hälften av sina invånare, trots att sågverket omsätter en miljard om året och har blivit ett av de största i Europa. Med vrede och svart humor skildrar Mats Jonsson både Bollstabruk och platsen han flyttat till Telefonplan i Stockholm, där designbyråer, mäklarkontor och tusentals nya bostadsrätter poppar upp samtidigt som skolbarnen hänvisas till baracker och tvivelaktiga friskolor.
I sitt sökande efter Telefonplans själ wallraffar han i bostadsrättsföreningens styrelse, kartlägger sina grannar och infiltrerar Konstfack. På jakt efter en strimma hopp för det döende Bollstabruk intervjuar han politiker, nationalekonomer och sina gamla klasskamrater. Han pratar med högstadieelever, asylsökande och SD-väljare. Fikar med ortens eldsjälar. Frågar sina föräldrar varför de blev så arga när han flyttade, och går på företagsgala i Folkets hus där han en gång dansade sin första tryckare.
I Nya Norrland fortsätter den skildring av hans eget liv som Mats Jonsson påbörjat i hyllade serieromaner som Mats kamp och Hey Princess, nu med fokus på den utflyttades skuldkänslor över att vara en del av det problem man försöker bekämpa. Resultatet är en lika bred som personlig samtidsskildring som försöker svara på frågan Var uppstår Sveriges välstånd, och vart tar det vägen?
Mats Jonsson is a Swedish comic creator. Debuting as a teenager in the Swedish fanzine society, Jonsson later became one of the prime Swedish representants for the autobiographical comic genre, inspired by American and Canadian comic creators such as Harvey Pekar, Seth, and Joe Matt.
Mats Jonsson has been published in several Swedish newspapers and magazines. Many of his works have been collected in albums.
Currently, Jonsson is the editor of the Swedish cultural magazine Galago.
Den här serieromanen innehåller typ det mesta som jag brinner för och håller kärt. Ständiga slängor mot kapitalismen och maktkoncentrationen i Stockholm som suger resurser från landsbygden. En crash course i arbetarrörelsens historia, några strofer av Birger Normans poesi och ett vackert porträtt av de ambivalenta känslor en kan ha till sin hembygd som utflyttad. Kärleken till uppväxtorten och samtidigt känslan av skam och svek över att en lämnat. Det här är en läsupplevelse med folkbildande historia om skogsindustrins historia och utveckling, humoristisk porträttering av Stockholms medelklass samt vemodet hos den som lämnat. En läsupplevelse jag kommer bära med mig länge.
I wish I got to read the same book as everyone else, instead I got a never ending rant and expressionless illustrations. First let me say that my feelings towards this has absolutely nothing to do with differing political views (well, apart from a thousand details, I'm sure, but that's true for the rest of humanity and myself too).
Jonsson has written what the publisher claims to be a "graphic novel", but there's nothing in this that can by best will in the world be regarded as a comprehensive story. On the contrary, the different rants barely hold together and I frequently found myself backtracking, because I thought I skipped pages.
He's angry with a lot of things, especially the urbanisation of Sweden and dying rural areas. He's extremely angry with himself too, since he's done the exact same thing himself contributing to this. And he also contributes a lot to all the urban structures and practises that he despises. He keeps on doing them though, which is a mystery to me how someone with that amount of angst over his privileged and stereotypic life in Stockholm can even consider just carrying on with it? It makes me think he's very successfully separated his ideology from his actions. "Don't do as I do, do as I say"
The only ones to blame (if I recall correctly, this already fades from my memory) are faceless corporations. What they should be doing is not suggested. I think the idea is to roll back industrialisation, so that we can employ people in manual labour in rural areas again, because the 1900-1950's were 'better times'. Or we should just shower money there because every little village "has to" stay alive, regardless if someone wants to live there anymore or not.
Som en blandning av Liv Strömqvists Kunskapens frukt och Nina Björks Lyckliga i alla sina dagar, i serieform. Med mer fokus på klass än kön. Bildande och roligt omvartannat. Lyfter storstad/landsbygd och de olika problem och fördelar som valet av plats att leva på innebär. Självbiografiskt och självironiskt skriver och ritar MJ om sin bostadskarriär i Stockholm och flytten från Bollstabruk. Men gräver djupare än de flesta som grubblar på dessa frågor (mig inberäknat) och letar efter svar och nya frågor att ställa sig.
En brilliant berg-och-dalbana mellan total uppgivenhet och hoppfull framtidstro. Det hugger självklart till extra hårt då det är min barndoms hembygd Ådalen det handlar om, och den träffar pricksäkert rakt i hjärtat av "utflyttar-ångesten"...
3,5/5 Lite splittrad utan samma röda tråd som i 'När vi var samer' som är så bra. Jag har svårt att läsa när det bara är massor av pratbubblor utan struktur. Men viktiga och spännande ämnen.
Det här är egentligen som ett samlingsalbum med olika serier som alla på ett eller annat sätt handlar om att ha vuxit upp i vad som numera är avfolkningsbygd, bo i trängseldelen av landet och inte riktigt känna sig helt hemma någonstans. Det är något jag kan relatera till, trots att mitt barndomslandskap inte direkt avfolkas. Mats Jonsson är själv väldigt närvarande i det han berättar om, och det fungerar bra trots att mycket av innehållet drar mera åt fakta och dokumentär. Lite mera luft skulle jag önska mig på vissa sidor, måste allt vara så smått och hopträngt? Bitvis jätteintressant och mycket igenkänning, bitvis lite för mycket Sverige för att den ska kännas helt relevant för mig. (Men om ens hälften av det han skriver och tecknar om de vinstdrivande skolorna i Sverige är sant hoppas jag vid Gud att vi aldrig får sådana i Finland.)
Fin och genomarbetad bok med stora doser igenkänning och humor. Vemodig kärlek till Norrlands landsbygd och ambivalent känsla för Stockholm går som röda trådar genom berättelsen. Stundvis lite väl torr beskrivning av Ångermanlands historia men det vägs upp av självdistans och riktigt fina illustrationer.
Som vanligt en njutning att läsa Mats Jonssons genomarbetade serier och se hans penna fäkta som en lans mot samtidens väderkvarnar. Stor igenkänningsfaktor på medelklassbubblan i Stockholms närförort, som i jämförelse med tillvaron i Bollsta ter sig parodisk
Jag vet inte hur mycket av de här fem stjärnorna som är "eller hur!?" och hur mkt som är "rent objektivt tycker jag det här är bra". Vet heller inte om jag bryr mig.
Idag har jag både läst ut denna serieroman och lyssnat på Mats sommarprat, båda riktigt bra. Jag kan relatera och känna igen mig i hur det är att se hur sin uppväxtort sakta men säkert avvecklas.
Det här är min sanna arbetarbibel. Den här läsningen väckte en längtan tillbaka till bruket jag kommer ifrån, en längtan jag inte har känt på flera år om ens någonsin. Mats skapande fångar min själ gång på gång. Även om andra hälften av boken är en hel del text hade jag inga problem med att ta in det trots min ADHD, då innehållet i texten är fantastiskt bra skrivet.
Lite ojämn och väl långrandig emellanåt men samtidigt måste jag läsa noga för det dyker upp käftsmällar och superviktiga lärdomar och roligheter. Och vissa beskrivningar av området där jag själv förstås bor är på pricken!
Boken har många fina poänger och det är intressant att följa Mats tankegångar kring sitt eget liv. Sen känner jag dock att många poänger är lite väl grundligt uppbyggda, men det kanske är positivt att de öppnar upp för diskussion kring stad vs landsbyggd, digitala företag vs traditionella industriföretag etc.
Väldigt intressant och lärorikt. Sista tredjedelen hade mått bra av att en bild/layoutredaktör gick igenom med sax och rödpenna, och hela verket hade kunnat få en 10 sidor till, för att slippa en del trånga sidor. Men utsagan är så stark att den står över dessa problem, och person- och miljöskildringen blir ofta klockren.
Mycket intressanta teman och infallsvinklar om olika samhälleliga processer, ger en hel del perspektiv på ens eget liv. Däremot tycker jag den hade vunnit på att vara lite kortare och mer koncentrerad, den är lite rörig. Det kan också ha att göra med att jag är ovan vid serieformatet, det här var första hela serieromanen jag läste. Det kommer nog bli fler!!
Tätskriven och tättecknad serie om en för mig (sörlänning i det här fallet) mer eller mindre blind fläck på kartan. Vilket också får sin förklaring. Bollstabruk. Skogar, sågverk, utflyttning och pessimism kontra framtidstro. Och obehagliga Sthlms-sanningar om bostadskarriär, friskolor och Rut.
A non-fiction graphic novel about the author’s upbringing in a small city in northern Sweden and how his hometown has changed since he left. Overall I enjoyed it as it is really relatable to me and where I live.
Una novela gráfica sobre el desarrollo de la socialdemocracia y el estado de bienestar en Suecia con un acercamiento y vocabulario personal del autor. Y cuando digo personal me refiero a que sé exactamente dónde ha vivido su familia en los últimos 40 años.
Strålande! En bok som alla bör läsa,särskilt alla som inte har en susning 😊 Indirekt är undertecknad med i slutet av boken 👋 Mats Jonsson är väl värd hyllningarna som aldrig vill ta slut.
Jonsson lyckas hålla många tankar i luften samtidigt när han diskuterar stad och landsbygd samt en kapitalismen som roffar åt sig. Har är rolig också och du kommer aldrig kunna ose badhuslåten!!