ÖVER 300 DÖDA I MASSAKER PÅ HÖGSTADIESKOLA I MALMÖ
Så lyder rubriken i en lokal nyhetstidning, och händelsen är startskottet på en rad liknande katastrofer runtom i Malmö. I Sverige. I världen.
Trojanerna är en berättelse ur tre kvinnors perspektiv, om relationer i en modern apokalyps, ett samhälle som smulas sönder av paranoia och en odefinierbar fiende som våra krisförberedelser inte kan skydda oss mot. En präst, en kommunikatör och en telefonoperatör på SOS Alarm … mot det smygande hot som är trojanerna.
Trojanerna is a Swedish horror story set in Malmö, Sweden. Malmö also happens to be where I live (this also gave me a sense of, perhaps unjustified, pride; to see my high school and the bookstore where I work, in print), and this I think made the story hit closer to home, which in turn greatly heightened the sense of unease.
It begins with a massacre of a high school reunion. Over 300 dead. No time is given to grief as this turns out to have just been the beginning. The day after the high school slaughter, of which very few details are known, another massacre occurs at the ice stadium. 90 young school children are feared to have been killed; by what or by whom no-one seems to know or be willing to confirm. The children - all of them - have to be identified by their dental records. And this isn't just happening in Malmö. All over Sweden, all over the world, these mass-killings are continuously happening.
The story develops through a couple of main characters' narratives, and while, as a reader, you get to know them, they feel secondary to the story, which is part of why I can't give Trojanerna a higher rating than 3 - 3½ stars: despite following them - Sofia, Karolin and Liv - throughout very traumatic events, I can't say that I develop any attachment to either of them.
Another reason for my rating is that the book has some factual flaws in it which I find difficult to see past and - a pet peeve of mine - unrealistic actions of a story's characters. Don't get me wrong: I understand that the world is filled with unique personalities and that not everyone will react to situations in a similar way, but when you have a description of a person, say someone who is defined by their strong sense of empathy, and they then act in a way that directly goes against said defining trait, it takes me out of the story, even when it is obvious that this is necessary for the story to go on.
Overall, it was an enjoyable read, at times very unsettling (and therefore even more enjoyable) and I'd feel comfortable recommending it to fans of Swedish horror.
Skräck och allehanda apokalyptiska berättelser har fascinerat mig sedan barnsben (ja, faktiskt). Det finns nästan inget bättre än att bli vettlöst rädd i den fiktiva världen. Dessutom hävdar jag bestämt att denna fascination avsevärt förbättrar mina överlevnadschanser när det väl händer i verkligheten. Dessutom utspelar sig den här boken mestadels i en stad nära mig (Malmö), vilket jag uppenbarligen hade glömt när jag väl började läsa den. Läs mer på min blogg
När jag lyckats tränga undan min irritation över den konstiga kommunikatörens agerande så lät jag mig ryckas med i berättelsen. Och den hade bra driv, trovärdiga karaktärer men jag vet inte - det var nåt som saknades.
- Spoiler alert -
Jag fattade aldrig riktigt vilka som hade fjärilar i sig och vilka som var kopior eller vad Helena refererade till. Är de dessutom odödliga de där kopiorna? Boken lämnar mer frågor än svar. Är det skickligt skrivet för att jag ska vilja läsa mer eller har författaren själv inte en tydlig bild av hur det hänger ihop? Jag vet inte. Just nu lutar jag åt det sistnämnda.
Men slutet är ju en cliffhanger. Gissar på att det kommer en del 2. Då måste jag nog läsa den.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Mycket bra Svensk skräckberättelse skildrad ur fyra kvinnors perspektiv. Välskriven, lättläst och mycket spännande skildring av apokalypsen. Den enda kritik jag har är möjligen att det var aningen jobbigt att hålla isär dom olika kvinnliga karaktärerna då dom kändes rätt lika i ålder och levnadssituation. Men det är bara en bagatell. Jag gav ju boken full pott i alla fall. Kan varmt rekommendera denna bok.
Jag tänker inte gå in på detaljer men mycket av det som händer i boken påminner om verkliga händelser. I boken är allt fiktivt men skeendet är emellanåt fasansfullt välbekant och kastar mig tillbaka till olika händelser och datum som verkligen rört om hela världen. Samtidigt är det tillräckligt fiktivt för att inte kännas respektlöst, inte utnyttjande. Något som säkert har varit svårt att balansera och som verkligen kräver sin författare. Den här blandningen av fiktion och verklighet gör berättelsen skrämmande på en ovanligt obehaglig nivå. Vilket är en komplimang när det handlar om undergångslitteratur.
Jag tyckte om denna. Framsidan, titeln och genren gjorde att jag relativt tidig kunde dra en del slutsatser som senare visade sig stämma. För min del drog det dock inte ner boken. Jag tycker den är bra skriven och det är inte svårt att hålla ordning på de olika huvudpersonerna.
Blir alltid löjligt glad när jag får tag på en bra svensk författare inom denna typ av litteratur. Kommer hålla utkik efter hennes namn i framtiden.