Goodbye post-its

Det är en så speciell känsla att avsluta en bok.

Vemodigt, skönt och obegripligt.

Fattar verkligen inte att det blev klart.

Är så glad att jag har bloggen och min skrivdagbok att gå tillbaka i.

Annars skulle jag inte fatta hur det gick till.

Brukar göra en sammanfattning av processen också, i min skrivdagbok, så jag har koll på hur lång tid de olika momenten har tagit.

Idag har jag gjort alla mina företags-papper medan jag lyssnade på två sommarprat.

Jag har gosat med katterna, fått bilder på barnen från Canada (de verkar ha det toppen), grejat med Skatteverkssaker och tagit ner mina post-it-lappar.

Åh, det är så vemodigt att ta ner dem. Förut slängde jag dem, men nu har jag lärt mig att det är väldigt bra att spara dem, tex när jag får frågor från utlandet vid översättningarna är det jättebra att ha dem att tillgå. Så det får bli dagens tips – spara all dokumentation om tidsförlopp och sådant.

Jag har några absoluta måste-grejer kvar.

Jag måste även handla. Är dödstrött på knäckebröd. Vill ha hallon, melon och paj med spenat och feta.

Men först ska jag 1) promenera 2) duscha.

Hur har ni det idag?

Vädret hos mig är mulet och lite dovt. Jag gillar det men jag antar att folk vill ha mer sommar-aktigt väder än så här.

Jag kollade på Mitt kök på fyran imorse. Fy sjutton vad gott det här såg ut.

Hela boken på mina köksluckor.

Tejpar in och sparar i min ”En enda risk”- pärm, där jag har artiklar, kartor och foton.

Detta funkar nog bäst om man har fula köksluckor, för de blir lite, lite förstörda.

Vemodet. Hejdå.

Nu ska en smutsig författare ta en promenad.